Forskare går samman för att bevara sjögräsängar

Sjögräsängar räknas till de mest värdefulla ekosystemen på jorden. De står för en lång rad ekosystemtjänster och är bland annat viktiga för att lagra kol i havsbotten, filtrera vatten, förhindra kusterosion och utgör viktiga livsmiljöer för fiskar och andra marina djur. Trots detta är de dåligt kartlagda och minskar kraftigt. Längs Sveriges västkust har sjögräsängarna minskat med upp till 80 procent och globalt sett förloras 7 procent av sjögräsytan varje år. Det motsvarar två fotbollsplaner i timmen.

De 100 viktigaste frågorna

Nu vill forskare och sjögräsexperter försöka kraftsamla för att vända utvecklingen. De anser att det fortfarande finns stora kunskapsluckor kring sjögräsängar och att det behövs ökad kunskap för att återskapa och bevara sjögräsängarna i Europa.

Den nya studien leddes av forskaren Lina Mtwana Nordlund vid Uppsala universitet och universitetslektor Richard Unsworth vid Swansea University & Project Seagrass. De samlade in frågor av sjögräsexperter och valde tillsammans med 35 sjögräsexperter från 18 europeiska länder ut de 100 viktigaste frågorna för att främja forskning, övervakning och bevarande av sjögräs.

– Vi som forskargrupp tror att om vi besvarar dessa 100 prioriterade frågor kommer de europeiska sjögräsen få en mycket större möjlighet attåterhämta sig och bevarandet av sjögräs att påskyndas, säger Lina Mtwana Nordlund.

Mer tvärvetenskapliga samarbeten behövs

Hon berättar att de ökat kunskapen om sjögräsängar runt om i världen, särskilt under det senaste decenniet, men att det fortfarande finns många obesvarade frågor.

– Många av frågorna är av tvärvetenskaplig karaktär, och det visar att vi verkligen behöver olika typer av expertis och tvärvetenskapliga samarbeten för att hitta svar och lösningar på dessa frågor. Bara för några decennier sedan var nästan all sjögräsforskning inom biologi eller ekologi.

Vilka av dessa frågor anser du är viktigast för sjögräsängarnas framtid?
– Det är svårt att bara välja ut några frågor, det jag däremot vill lyfta är för att kunna svara på dessa frågor behöver vi arbeta tillsammans i mycket större utsträckning än vad vi gör idag, vi behöver arbeta tvärvetenskapligt och göra allt vi kan för att data ska vara öppen och tillgänglig så att fler kan ta del av den.

Vad är nästa steg efter att ni ställt de här 100 frågorna?
– Vi hoppas att detta kommer skapa och inspirera till nya samarbeten, för frågorna är komplexa, och att olika finansiärer blir intresserade och vill vara med och lösa dessa frågor. Bara under processen att definiera dessa frågor så sporrade vi varandra att tänka större, bredare och mer tvärvetenskapligt.

Den senaste tiden har det gjorts en del försök med att återplantera sjögräsängar – är det en viktig del av framtiden för dem?
– Det är mest effektivt och billigast att bevara och skydda det vi har, men det räcker inte – vi behöver också ta till restaurering och vi behöver då bra och kostandseffektiva metoder för att göra det.

Så man skulle kunna säga att vi behöver skydda och bevara de sjögräsängar vi har kvar och fortsätta försöka hitta effektiva metoder för att skapa nya?
– Absolut, skydda och bevara de vi har, och försöka hitta mer effektiva, billigare och mer “skalbara” metoder för att återskapa.

Det är inte första gången forskare går samman för att försöka bevara sjögräsängarna. 2016 gick 100 forskare från 28 länder ut i ett gemensamt uttalande om att sjögräsängar måste skyddas.
– Det övergripande budskapet är detsamma, det behöver göras mer för att vända trenden, och förhoppningsvis kan dessa 100 prioriterade frågorna hjälpa oss att nå dit snabbare, säger Lina Mtwana Nordlund. 

Källa: New Phytologist Foundation