Förmågan att känna igen sekvenser skiljer oss från andra djur

Den nya studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, är gjord av forskare vid Stockholms universitet i samarbete med Ape institute i USA. De har kunnat visa att inte ens våra närmaste släktingar, dvärgschimpanser (bonoboer), kan lära sig ordning på samma sätt som vi människor.

Det är troligen denna förmåga som gjort att vi människor utvecklats så snabbt, menar Johan Lind, docent i etologi och biträdande föreståndare vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet:
– Studien bidrar med ännu en pusselbit till frågan om hur människans och andra djurs mentala förmågor skiljer sig åt, och varför det bara är människan som talar språk, planerar rymdfärder, och har lärt sig exploatera jorden så effektivt att hon nu utgör ett allvarligt hot mot otaliga andra livsformer.

I en serie experiment fick dvärgschimpanser trycka på datorskärmar för att lära sig skilja på olika korta sekvenser av gula och blå fyrkanter.
– Studien visar att dvärgschimpanser glömmer bort att de sett en blå fyrkant redan fem till 10 sekunder efter den försvunnit från skärmen, och att de har mycket svårt att lära sig skilja på sekvenserna blå-fyrkant-före-gul-fyrkant från gul-fyrkant-före-blå-fyrkant, trots att de tränats under tusentals försök, säger Vera Vinken, associerad till Stockholms universitet.

Människor klarade att lära sig de korta sekvenserna direkt.

Resultaten anses ge ytterligare stöd till den så kallade sekvensminnes-hypotesen. Denna hypotes menar att det är just denna förmåga att känna igen och lagra sekvenser som möjliggjort unikt mänskliga fenomen som språk, planeringsförmåga och sekventiellt tänkande.

Läs även

• Digitalt föredrag om fåglars intelligens
• Ny studie: Kråkfåglar tänker inte ut lösningar – de prövar sig fram
• Bokrecension: Hur smarta är egentligen fåglar?
• Naturfilmer: Hägrar visar sin skicklighet som fiskare

Källor: Plos One och Stockholms universitet