Förändrat skogsbruk krävs för att bibehålla renars bete
Arealen lavrika skogar, som är nödvändiga för renens vinterbete, har minskat med 71 procent sedan 1950-talet. Men ett förändrat skogsbruk kan vända utvecklingen. Det framgår av en ny studie från SLU.
Renkalv.
Om skogsbruket fortsätter som nu kommer renarnas lämpliga vinterbetesmarken fortsätta att bli allt mindre. Detta eftersom renarna behöver skogar med mycket mark- och hänglavar och dessa avverkas och ersätts av täta trädplantager där lavar inte trivs. Konsekvenserna blir att renskötseln får markant försämrade förutsättningar. Tidigare studier vid SLU har kommit fram till att arealen lavrika skogar minskat med 71 procent sedan 1950-talet.
Med ett förändrat skogsbruk går det dock att vända utvecklingen, enligt en ny studie från SLU.
– Vi fann att anpassningar för renskötseln kan öka arealen med goda förutsättningarna för marklav med 22 % redan inom 15 år. Att fortsätta med dagens skogsbruk leder dock till en fortsatt minskning av marklaven med närmare en procent per år, förklarar Jeannette Eggers som ledde studien.
Marklav vill ha ljus
Marklavar hittas framför allt i magra tallskogar. De kräver mycket ljus och finns därmed i relativt glesa skogar. För att gynna marklav behövs därför gallring bland träden så att inte skogarna är för täta och mörka.
– Det krävs inga nya skogsbrukssätt för att bibehålla och öka marklaven – utan främst en anpassning av befintliga metoder såsom röjning och gallring när det gäller tidpunkt, omfattning och intensitet, säger Torgny Lind, forskare inom skoglig resursanalys.
Skägglav (en hänglav).
Hänglav vill ha gamla skogar och slippa contorta
Hänglavar behöver äldre skogar och gynnas av ett hyggesfritt skogsbruk, samt att träden inte avverkas lika ofta. Även att ta bort det inplanterade, men invasiva främmande trädslaget contorta inom renbetesområdet skulle gynna renarna.
– Vår studie visar att anpassningar är nödvändiga för att bibehålla den naturbetesbaserade renskötseln. Skogsvårdslagen säger att skogsbruket ska anpassas med hänsyn till renskötsel. Skogsbruket kan därmed antingen fortsätta att vara ett hot mot renskötseln eller erbjuda en lovande framtid. Våra resultat visar både hur det kan komma att se ut om inte skogsbruket förändras, men även hur skogsbruket kan anpassas för en snabb återhämtning av naturbetet, säger Per Sandström, renskötselsexpert på SLU.
Ett annat hinder för hänglavar är att de får svårt att sprida sig när de gamla skogarna är små och utspridda. Det finns dock studier från Umeå universitet som visar att ljusa arter av hänglavar kan gynnas av ett framtida blötare och varmare klimat.
Redan lett till förändring
SLU-forskarnas nya resultat har redan presenterats och diskuterats på möten med de involverade samebyarna och skogsbolagen. Några av skogsbolagen har meddelat att de omedelbart kommer börja med hårdare och tidigare röjning och gallring för att gynna marklavar.
– Det är inte alltid vi får så här snabb tillämpning av forskningen och vi hoppas att detta kommer innebära att trenden med vikande vinterbete vänder uppåt inom kort, säger Jeannette Eggers.
Läs även
• Sveaskogs beteende mot samebyar leder till FSC-klagomål
• Samiska riksförbundet kräver ändrat ägaredirektiv för Sveaskog
• Renar och gnagare räddar tundrans växter i ett varmare klimat
• Renar hindrar igenväxningen och gynnar biologisk mångfald
