Flyttfåglar och stora arter drabbas värst av klimat­förändringarna

I en ny studie har 104 fågelarters reproduktionsresultat mellan 1970 och 2019 utvärderats för att se hur klimatförändringarna förändrar deras ekologi och hälsa. 201 populationer från hela världen av de 104 fågelarterna undersöktes och över lag har de fått allt färre ungar de senaste årtiondena. Det gäller för 56,7 procent av alla arter. Men resultaten varierar mellan olika populationer och arter. Bland flyttfåglar ledde högre temperaturer över lag till färre ungar, men hos småfåglar som inte flyttar ökade antalet ungar med temperaturen.

Även stora fåglar fick färre ungar när temperaturen ökade. Det gällde framför allt stannfåglar som väger över ett kilogram och flyttfåglar som väger mer än 50 gram. Sämst gick det för stora flyttfåglar, som till exempel vit stork och ängshök. Men även hussvalor (små flyttfåglar) och rosentärna (medelstor flyttfågel) har fått sämre reproduktion.

Bättre har det gått för sparvhök (flyttande rovfågel), samt de små flyttfåglarna halsbandsflugsnappare och gyllenskogssångare. För exempelvis ladusvalan ökade produktionen i vissa områden, men minskade i andra.

– Detta visar att även om planeten generellt sett värms upp kan effekterna av den globala uppvärmningen på lokalt väder och temperaturer variera avsevärt inom en arts häckningsområde, berättar fågelekologen och medförfattaren till studien Jeffrey Hoover från University of Illinois.

Han berättar också att större arter kan ha svårare för att anpassa sig till ett förändrat klimat eftersom det tar lång tid för dem att bli könsmogna, producera ungar och de får dessutom ofta mindre kullar (färre ägg). Flyttfåglarnas utmaningar är att det varmare klimatet kan göra det svårt att anpassa sig till när det finns som mest matresurser och när de behövs som mest – till exempel när ungarna ska matas. De är också mer utsatta eftersom även förändringar på avlägsna platser kan drabba dem.

Källor: PNAS och Illinois Natural History Survey