Gammal skog med död ved.
Flera nya modeller vill mäta och prissätta biologisk mångfald
Hur mycket är biologisk mångfald värd? Går det att investera i artrikedom? Hur investerar man i sådana fall mest effektivt? Dessa frågor försöker flera olika projekt ge svar på.
Det råder ingen tvekan om att allt fler företag nu börjar få upp ögonen för den biologiska mångfalden. Det märktes under Biologiska mångfaldens dag 22 maj i år när flera banker och bostadsföretag för första gången uppmärksammade dagen och slog sig för bröstet för att de tar frågan på allvar. Det märks även i allt fler satsningar på att försöka mäta och värdera biologisk mångfald.
– Kraven på att företag ska redovisa sin påverkan på biologisk mångfald kommer att öka. Det går inte längre att vifta bort frågan och plantera tre buskar som kompensation. Därför behöver vi också bättre verktyg för att systematiskt mäta och åtgärda påverkan på biologisk mångfald i vår verksamhet, säger Skanskas hållbarhetsspecialist Tim Schnoor.
“Jättemöjlighet för företag”
Skanska har tillsammans med naturkonsulten Ecogain, Vattenfall, LKAB, Boliden, Cementa och ett antal andra storföretag gått samman för att ta fram en egen värderingsmodell för biologisk mångfald. De kallar den CLIMB (“Changing Land use Impact on Biodiversity”) och tanken är att modellen ska “hjälpa företag att utvärdera och sätta mål för sitt arbete, men kunna skapa en samsyn på marknaden”. Även de som inte är så insatta i biologisk mångfald och naturvärden ska kunna förstå exempelvis vilka kompensationsåtgärder som är rimliga, vilka som har effekt och vilka som mest bara är greenwashing.
Många av jordens arter är hotade och det beror till största del på förändrad markanvändning.
Bakom Climb finns också en referensgrupp med ett 20-tal representanter för forskning, näringsliv och myndigheter som bidragit med underlag och olika perspektiv.
Att anlägga en våtmark kan vara ett exempel på en kompensationsåtgärd.
– Målet är att det här ska bli en standard i Sverige. Det är en jättemöjlighet för företag att beskriva sin påverkan på biologisk mångfald, både den negativa och den positiva, och använda till exempel i sin hållbarhetsredovisning, säger Tim Schnoor.
Grunden i verktyget CLIMB bygger på den brittiska DEFRAS “Biodiversity Metric”, men har vidareutvecklats och anpassats till nordiska förhållanden. Tanken är att hämta in data från naturvärdesinventering som utförts enligt svensk standard med en viss metodik och med kompetenskrav på utföraren. Det behövs till exempel att området kartläggs och att naturvärdesbiotoper identifieras. Därefter använder verktyget den inmatade datan för att “planera, prioritera och räkna in parametrar för restaurering och kompensation”. Ecogain menar att de många engagerade företagen visar “tydligt hur stark efterfrågan är”.
Biokrediter för naturvänligare skogsbruk
Det pågår också forskningsprojekt på SLU för att lista ut om det går att skapa ekonomiska incitament för att bevara och utveckla skog med höga naturvärden. Systemet använder något de kallar för biokrediter och de omfattar tre olika metoder för att öka den biologiska mångfalden i skogen:
1) Bevarande
2) Restaurering
3) Förbättrad skogsförvaltning
– Dessa metoder kan blandas i ett projekt beroende på de specifika förhållandena i området för att skapa en kraftfull strategi som tillgodoser olika aspekter av bevarande av biologisk mångfald i skogslandskapet. Projektaktiviteterna omfattar en rad olika initiativ, bland annat skydd av områden med höga naturvärden, främjande av gammelskogskvaliteter, främjande av lövträd, medvetet skapande av död ved, naturvårdsbränning och skogsbruksmetoder med kontinuerlig täckning. Alla dessa aktiviteter är kända för att skapa nödvändiga ekologiska strukturer för minskande, sällsynta eller utrotningshotade arter i boreala skogar, säger Aleksandra Holmlund, doktorand vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU, på sin blogg.
Död ved skapar livsmiljöer åt många arter.
Tanken är att markägare ska få ersättning för att genomföra de här åtgärderna. Först ut är Orsa besparingsskogar som under 20 års tid får betalt av Swedbank för olika naturvårdsinsatser.
– Genom biodiversitetskrediter skapas ekonomiska incitament för skogsägare att bevara och utveckla skog med höga naturvärden. De kan nämligen fungera som en alternativ inkomstkälla för skogsägare där de får avkastning från skogen utan att avverka den, alternativt sköta skogen med andra metoder jämfört med konventionellt skogsbruk. De skulle även kunna köpas och säljas av företag och organisationer som vill investera i naturvård och på så sätt främja biologisk mångfald, säger Ulf Möller, ansvarig för Skog och Lantbruk på Swedbank.
Havsbaserade insatser verkar ge resultat
På annat håll jobbar andra företag med KOBINE, vilket står för Kostnader och biologisk mångfald för naturinkluderande energi. Syftet är att hitta åtgärder som har bra effekt för den biologiska mångfalden “till rimliga kostnader”. Vattenfall använder sig av modellen när de bygger en havsbaserade vindkraftpark där det placerats ut nio konstgjorda rev som sedan följs upp för att se om den biologiska mångfalden kan stimuleras.
Kobine är ett samarbetsprojekt mellan bland andra naturorganisationen The Rich North Sea, forskningsinstitutet Wageningen Marine Research, de ekologiska konsulterna Waardenburg Ecology och Vattenfall. Marinbiologen Sytske van den Akker på Vattenfall, menar att det redan efter ett år har flyttat in musslor, anemoner, sjöstjärnor och fiskar på de konstgjorda reven.
– Med hjälp av den kunskap vi skaffar oss nu kan vi lära oss mer inför byggnationen av framtida vindkraftsparker, säger hon.
Film om Vattenfalls insatser
Klicka på ikonen i botten av filmen för att få engelsk text till det nederländska talet.
“Naturen reagerar direkt”
Om alla tre projekten kommer bli långvariga återstår att se, men de bygger på samma grundidé om att ge exploatörer av naturen ekonomiska incitament att visa hänsyn till naturen. Eller som Tim Schnoor på Skanska uttrycker det:
– Många av jordens arter är hotade och det beror till största del på förändrad markanvändning. När biodiversiteten utarmas minskar ekosystemens återhämtningsförmåga. Det positiva är att det går att göra något åt det. Så fort du tillför något reagerar naturen direkt.
Läs även
• Svenska framgångsrika exempel på naturbaserade lösningar
• Birdlife Sverige “försiktigt positiva” till vindkraft
• Studie: Inga belägg för att kompensation för exploatering fungerar
• Bro byggd åt hasselmöss som separerats av väg
• Faunapassager kan även vara ekonomiskt lönsamma
Källor: Skanska, Vattenfall, Swedbank, Skogsaktuellt, Ecogain och SBMI
