Fladdermusbok vill poängtera vikten av landskapstänk

Bakgrunden till boken “Fladdermössens landskap” är att fladdermusexperten Johnny de Jong gjorde en broschyr till Jordbruksverket 2020 med samma namn och idén till boken var att göra en bok för markanvändare. Jordbrukare, markägare med skogsbruk och alla som är allmänt nyfikna på fladdermöss.

Varför heter den “Fladdermössens landskap”?
– Syftet med titeln är att betona betydelsen av landskapet för fladdermöss. Man kan inte titta enbart på ett bestånd av fladdermöss Vi behöver lyfta blicken och titta på hela landskapet. Fladdermöss använder olika miljöer, säger Johnny de Jong.

Han berättar att landskapsvyn har sina fördelar. Exempelvis att det går att kombinera fladdermöss med visst skogsbruk på landskapsnivå, men samtidigt poängterar han att det finns begränsningar.

– Det behövs för det första ett landskapsperspektiv i skogsbruket – att man tar hänsyn till hela landskapet. För det andra är det viktigt att tänka på att vissa habitat producerar mer än andra. I vissa områden krävs antingen ett väldigt anpassat skogsbruk eller inget alls. Det gäller till exempel äldre träd, våtmarker och lövskogar. Det är viktigt att undvika fragmentering och att spara alla hålträd för alla organismer, alltid! Kalhugg heller inte runt omkring de viktiga miljöerna. Se till att det finns konnektivitet. I granplantager är det bara att köra på med vanligt skogsbruk. Fladdermöss kan förvisso jaga i tät granskog, men det är ingen viktig miljö för dem.

Vilka är de största faktorerna för negativ påverkan på fladdermöss?
– Den stora påverkan är habitatförändringar, framför allt i form av skogsbruk och jordbruk. Även exploateringar i form av vägar och vindkraft som skapar minskningar och fragmentering av lämpliga livsmiljöer.

Du nämnde konnektivitet – det är en fråga som inte lyfts så mycket i Sverige. Kan du berätta mer om varför det är viktigt med korridorer mellan livsmiljöerna?
– Det är mycket viktigt. Vi har 19 arter fladdermöss i Sverige. Ungefär hälften är skogslevande. De jagar inne i skogen och är väldigt skygga. De vill inte röra sig över öppna områden under kolonitiden i juni-juli. Avverkningar runt ett hus eller en annan viloplats kan leda till att kolonin dör ut. De behöver gröna korridorer i landskapet.

Detta gäller även i hög grad vägar. Framför allt breda vägar splittrar upp landskapet och här skulle det behövas fler gröna viadukter eller passager för fladdermössen. Men även i urbana miljöer behövs korridorer i form av parker, grönområden och små skogar som går in som kilar i staden.

– Grön infrastruktur behövs och är avgörande för att bevara rödlistade arter. Andra arter som nordfladdermus och dvärgpipistrell klarar sig dock fint i städer.

Fladdermöss har i många fall räddat naturområden från att exploateras. Hur kommer det sig att fladdermöss lyckas där många andra arter misslyckas?
– Jag vill inte säga att de stoppar exploateringar. Fladdermöss kan guida oss till var vi kan exploatera. De är listade i art- och habitatdirektivet. Det gör att alla exploatörer måste ta hänsyn till fladdermöss. Det är olagligt att störa fladdermössens livsmiljöer och om man vill exploatera i äldre skog så måste fladdermöss beaktas. Sedan har det hajpats extra mycket just nu, vilket är lite märkligt med tanke på att art- och habitatskyddsordningen har funnits sedan 1999. Det borde ha varit så här redan för 20 år sedan, men nu har man upptäckt vad som gäller.

I ett kapitel berättar du också vad man kan göra för att förbättra för fladdermöss. Vad tycker du är det viktigaste man kan tänka på?
– Det viktigaste är vatten. Vatten producerar enorma mängder tvåvingar som svärmar i skymningen och på natten och är en viktig föda för fladdermössen. Att täppa igen diken, skapa våtmarker och sumpskogar, även tillfälliga vatten är positivt. Man ska också värna äldre, grova träd av alla arter. De blir så småningom hålträd och ju fler desto bättre. Gamla träd är jätteviktigt. Skapa också bryn och kantzoner, gärna solexponerade. då blir de artrika. Variation i landskapet är också viktigt – då kläcker det insekter under lång säsong.

Hur är det med fladdermusholkar?
– Det kan vara en bra åtgärd, men enbart som komplement, inte för att ersätta hålträd. Fladdermöss kan nyttja holkar, men det är snarare en pedagogisk grej än en naturvårdsgrej. Naturliga trädhål och lös bark är viktigare.

Belysning nämns ofta som ett problem i samband med fladdermöss…
– Belysning är lite kluvet. Vi har ju belysning för vi behöver hitta en väg och undvika trafikproblem. Sådan belysning behövs. Fladdermöss påverkas negativt av belysning och vi bör släcka ner framför allt belysning på fasader eller trädkronor. Det är bara estetisk, onödig belysning. Det är ljusföroreningar. Men att släcka ner längs vägar är inte bra. Vi kan inte kompromissa med säkerhet.

Är det något annat du tycker att folk borde veta om fladdermöss?
– Det viktigaste är kanske att fladdermöss inte är farliga. En fladdermöss anfaller inte en människa och har inget intresse av att attackera. De är nyfikna och eftersom vi människor drar till oss insekter kan det hända att de flyger nära oss. Däremot ska man inte hantera dem utan handskar. Alla vilda djur kan bitas om du stör och lyfter upp dem. Det gör även möss och igelkottar. Med fladdermöss finns det också en liten risk för att smittas av rabies. Helst ska du inte hantera fladdermöss alls.

Apropå rädslan för fladdermöss så är det en sak som Johnny de Jong tycker är absolut viktigast och det är att ha en bra attityd mot djuren.

– Har du fladdermöss i huset – prata om dem med grannar och visa för barn – var stolt! Prata positivt om fladdermöss. Det kan alla göra och det är en mycket bra naturvårdsinsats. Generellt sett har inställningen förbättrats de senaste 20 åren. Jag har hållit på med fladdermöss i 35 år. När jag började var det inte ovanligt med artiklar om att folk tar livet av fladdermöss eller om hur man blir av med fladdermöss i hus. Det händer inte längre. Nu frågar folk mig om hur man kan behålla fladdermössen i sitt hus och att man inte vill störa dem. Jag tror faktiskt att det handlar om att samhället numera säger tydligare att de måste skyddas. Det är en signal att de är värdefulla. Folk blir nyfikna och det skapar en annan inställning.