Gå till innehållet

Fjärilsbingo: Nio fjärilar du kan locka till din trädgård

I samarbete med boken “Nordens fjärilar” och Svensk dagfjärilsövervakning presenteras här nio fjärilsarter som du kan locka till din trädgård. Längst ned i artikeln finns även en bingobricka med alla arter. Om du inte får bingo redan första året kanske du kan göra ändringar i din trädgård så att du kan fylla brickan om något år. Då har du samtidigt garanterat gjort insatser för den biologiska mångfalden

Här under presenteras arterna, hur de känns igen och vilka värdväxter som de placerar sina ägg på och som deras larver sedan lever av.

För att lättare få bingo i fjärilsbingon – odla fler av fjärilarnas värdväxter. Se också till att ha en trädgård där det finns gott om mat åt fjärilarna. Se exempelvis vår artikel med tips på en lämplig nybörjarrabatt som lockar pollinatörer. Bra grundtips är att ha en ordentlig kryddträdgård och låta en del av gräsmattan bli en äng, samt att se till att det finns nektarväxter som blommar under hela säsongen; från vårstjärna och sälg i mars/april till buddleja och kärleksört i augusti/september.

LÄS ÄVEN: • Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald

Fjärilar kan även äta av fallfrukt, savande träd och honungsdagg från bladlöss. Att ha en varierad trädgård som gynnar biologisk mångfald är därför en bra grundregel för att locka fjärilar.

LÄS ÄVEN: • Experten om sin nya fjärilsbok och fjärilarnas snabba förändring

Aurorafjäril

Aurorafjäril. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 44–51 mm.
Kännetecken: Hanen är lätt att känna igen med sin vita ovansida och en stor orange fläck som avslutas med en tunn svart kant vid framvingens spets. Även framvingens undersida uppvisar en orange fläck. Honan liknar många andra vitfjärilar på ovansidan men skiljer sig med sina rundare vingar.
Värdväxter: Ängsbräsma, löktrav och andra korsblommiga örter.

Citronfjäril

Citronfjäril. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 51–60 mm.
Kännetecken: Hanen känns lätt igen på den svavelgula färgen. Honan är blekt citrongul och kan förväxlas med kålfjärilen men saknar dennes svarta spets på framvingen. Båda könen har en liten röd fläck mitt på såväl framvingen som bakvingen. Vingformen är unik med utdragen spets på framvingen och en liten spets mitt på bakvingens ytterkant.
Värdväxter: Brakved och getapel.

Nässelfjäril

Nässelfjäril. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 40–52 mm.
Kännetecken: Lätt att känna igen. Den inre hälften av bakvingen är sotbrun till svart ända in till kroppen. Ovansidan är varmt orangefärgad med tydliga blå fläckar i vingarnas svarta ytterkanter. Tre stora svarta fläckar, åtskilda av två nästan likstora gula fläckar, ses utmed framvingens framkant.
Värdväxt: Brännässla.

Puktörneblåvinge

Puktörneblåvinge. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 21–33 mm.
Kännetecken: Hanens ovansida är himmelsblå med en tunn svart ytterkant och vita vingfransar. Honans ovansida är brun med varierande mängd blått intill kroppen och varierande antal orange, runda fläckar innanför vingarnas ytterkanter. Känns igen på en karakteristisk vit kil på bakvingens undersida som når in till raden av de runda, svarta fläckarna.
Värdväxter: Olika ärtväxter, särskilt käringtand.

Påfågelöga

Påfågelöga. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 54–59 mm.
Kännetecken: Känns igen på de stora ögonen på de brunröda vingarna med sotfärgade ytterkanter. Undersidan är sotbrun, ett utmärkt kamouflage under övervintringen.
Värdväxt: Brännässla.

Rapsfjäril

Rapsfjäril. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 41–53 mm.
Kännetecken: Ovansidan är krämvit med mörk spets på framvingen och mörk pudring utmed vingribborna. Hanen har en fläck och honan två fläckar på framvingen, den bakre ansluter med ett svart streck till bakkanten på vingen.
Värdväxter: Ängsbräsma, löktrav och andra korsblommiga växter.

Sorgmantel

Sorgmantel. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 62–75 mm.
Kännetecken: Stor och mörkt chokladbrun på ovansidan med ljusa, breda ytterkanter. Undersidan är sotbrun med breda smutsvita ytterkanter.
Värdväxter: Främst björk och sälg men även asp och olika videarter

Tosteblåvinge

Tosteblåvinge. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 24–33 mm.
Kännetecken: Hanen har blå ovansida med vita och svarta vingfransar på framvingen. Honans ovansida är mer ljusblå med bred svart ytterkant på framvingen och framkant på bakvingen. Undersidan är vit med en ljusblå anstrykning. De svarta fläckarna saknar vit kant och är njurformiga.
Värdväxter: Främst brakved men även en lång rad andra växter som odon och blåbär.

Vinbärsfuks

Vinbärsfuks. Foto: Bo Söderström

Vingspann: 40–50 mm.
Kännetecken: Har väldigt flikiga ytterkanter på både fram- och bakvinge. Mitt på bakvingens mörkbruna undersida finns ett iögonfallande vitt ”C”. När den slår ihop sina vingar påminner den starkt om ett visset löv.
Värdväxt: Sälg, alm, brännässla, humle, hassel och vinbär.


Lyckas du locka alla arterna till din trädgård? Kryssa i vår fjärilsbingo
Den här bingobrickan är lämplig att spela någon gång i maj. Exempelvis på Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. Förhållanden kan dock variera på olika håll i landet.

Källa: Boken “Nordens fjärilar” av Bo Söderström

Mer att läsa