Fiskguiden 2024: Hur hållbara är laxodlingar?

Fiskguiden ger konsumenter enkla rekommendationer för att äta fisk och skaldjur. Varje art, som även delas upp i olika fångstmetoder, får antingen grönt (bra val), gult (undvik – ät max 3-4 ggr/år) och rött (låt bli).

Bland årets positiva nyheter hör att torskfisken Alaska pollock, som fiskas i Berings hav, går från gult till grönt ljus eftersom förvaltningen förbättrats. Det gäller även siklöja från Bottenviken.

Nyhet: Landodlad norsk lax bedöms

En annan nyhet för i år är att lax från Norge som produceras i landbaserade recirkulerande system (RAS) utvärderats – och får grönt ljus. Den norska laxen som odlas i marina nätkassar får dock fortsatt gult ljus (max 3-4 ggr per år).

Hur kommer det sig att norsk landodlad lax får så mycket högre betyg än norsk havsodlad lax? Inger Melander, havs- och fiskeexpert och ansvarig för Fiskguiden på WWF, berättar:

– Skillnaden ligger i att landbaserad odling nästan helt eliminerar riskerna för rymningar. Eftersom laxen odlas på land finns det inget utbyte med det marina ekosystemet, vilket i sin tur minskar påverkan på de vilda laxbestånden. En annan fördel är att man slipper problematiken med att migrerande vilda laxar ska passera odlingskassarna och riskera att drabbas av sjukdomar och parasiter. Användningen av antibiotika är också lägre i landbaserade system eftersom sjukdomsutbrott blir ovanliga i den kontrollerade miljön. Samtidigt slipper man näringsläckage och kemikalieutsläpp som annars kan spridas från havsbaserade odlingar.

Finns det ingen laxlus hos landodlad lax?
– Nej, laxlus är en parasit som lever i havet. I landbaserade odlingar elimineras den risken helt eftersom odlingsmiljön är kontrollerad. Det minskar behovet av laxlusbehandlingar och andra kemiska ingrepp, vilket är positivt både för fiskens hälsa och för miljön.

Vad finns det för utmaningar med laxodling på land?
– En viktig fråga är fodret. Lax är en rovfisk, vilket innebär att den behöver fiskbaserat foder. Även om en del av fodret idag ersätts med vegetabiliska ingredienser, används fortfarande fiskmjöl och fiskolja.

Rött och gult ljus för fodret – grönt för fisken?

En del av fodret som går till odlade laxar har dessutom konstaterats komma från fiskbestånd som WWF ger rött eller gult ljus, exempelvis strömming, blåvitling och anchoveta. Ett problem är att det råder bristande transparens i branschen om exakt vilket foder som används och var det kommer från. Det är med andra ord väldigt svårt att veta om en fisk som får grönt ljus är uppfödd på foder som består av fisk som får rött ljus.

Hur kan konsumenter veta om laxen är odlad på land eller i havet?
– Enligt märkningens regelverk ska det framgå om fisken är odlad eller vildfångad och från vilket område den kommer. Men det finns ännu inget krav på att ange produktionssystem, alltså om laxen är landodlad eller från marina kassar. Vi hoppas att producenterna blir tydligare med detta framöver.

Finns det landodlad lax på marknaden idag där det framgår att den är producerad på det viset?
– Jag vet faktiskt inte om det finns tillgängligt i butikerna ännu. Det här är ett nytt produktionssystem, det vill säga norsk lax odlad i landbaserade recirkularande system (RAS), som vi för första gången har låtit utvärdera.

Är det inte ett pedagogiskt problem att ni ger grönt ljus till en produkt som konsumenterna kanske inte ens hittar?
– Jag ser det snarare som en möjlighet att driva på förändring. Fiskguiden är dels en konsumentguide, men också ett försök att påverka marknaden att ta fram hållbara alternativ och uppmuntra producenterna att satsa mer på sådana produkter.

Du har själv räknat upp en lång rad negativa aspekter på den havsbaserad laxodling, som näringsläckage, sjukdomsspridning och användning av fisk från överfiskade bestånd i fodret. Ändå får den gult ljus i er guide. Hur motiverar ni det?
– Gult ljus ska ses som en jättestark varningssignal att fisket eller vattenbruket har allvarliga bister och därmed inte är hållbart, det tycker jag att vi är tydliga med. Det betyder att konsumenter bör vara mycket återhållsamma och max konsumera produkten 3–4 gånger per år. Vi anser att det är viktigt att vara tydliga med problemen, samtidigt som vi arbetar för att påverka industrin i en mer hållbar riktning. Det behövs mer spårbarhet och transparens.

Vad skulle krävas för att havsodlad lax ska få grönt ljus?
– För det första måste problemen med laxlus lösas, både för laxen och för putsarfiskarna som används för att bekämpa lusen. För det andra behövs full spårbarhet och hållbarhet i fodret – inklusive att fiskmjölet inte kommer från överfiskade bestånd. Dessutom måste risken för rymningar elimineras och hanteringen av näringsläckage förbättras.

Överfiske och fusk – fisket har mycket att jobba med

WWF tar också upp att det förekommer stora utmaningar för fisket. Dels att det förekommer ett “okontrollerat och storskaligt överfiske” och också att det förekommer ett omfattande fusk inom fisket. Bland annat inom det svenska räkfisket där det kastas ut mindre värdefulla råräkor för att spara på kvoterna och maximera intäkter. Räkor som är fiskade i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön (danskt, norskt och svenskt fiske) får fortsatt rött ljus i Fiskguiden.

– Ska vi kunna äta hållbart fångad fisk både nu och i framtiden så måste vi fokusera på hela ekosystemet. Vi måste jobba på flera plan samtidigt för att vända trenden. Vi har makten att påverka. Att välja rätt i fiskdisken i dag kan bidra till att rädda haven och säkra välmående fiskbestånd för framtiden, säger Inger Melander.

Källa: WWF