Fiskguiden 2023: Rött ljus för strömming och fler torskbestånd
Den blir allt svårare att äta fisk som inte kommer från bestånd som är hotade. WWF:s guide till vilka fiskar som får rött, gult eller grönt ljus lyser allt mer rött för varje år.
Regnbåge och de olika rekommendationerna grönt (bra val), gult (var försiktig) och rött (låt bli).
I Sverige äts ungefär 12 kg sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax är populärast, följt av sill, torsk och räkor. Numera är dock inte en enda av dessa fiskar försedda med grönt ljus i Fiskguiden.
Nytt för i år i Fiskguiden från WWF är att strömmingen i Östersjön, som anses ha en viktig roll i hela ekosystemet, nu får rött ljus. Strömmingbeståndet (samma art som sill) kallas för “sorgebarn” på grund fiskeindustrins storskaliga trålfiske. Skarpsillen i Östersjön, som framför allt fiskas för att bli fiskmjöl i laxodlingar, får inte längre grönt ljus. Den hamnar nu på gult (var försiktig) och östersjötorsken är fortfarande i kris och får rött ljus. Det går helt enkelt inte bra för vårt innanhav Östersjön.
– Östersjöns känsliga ekosystem är i allvarlig obalans. Det är nödläge och dags att dra i handbromsen. Stora kommersiella matfiskar i Östersjön som torsk, strömming och skarpsill befinner sig nu på skrämmande låga nivåer. Att få havet och dess invånare på rätt köl igen är avgörande för att få friska marina ekosystem och en hållbar ekonomi, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
Trots varningar: Riksdagsmajoritet för ökat fiske i Östersjön
Det har också visat sig i nya rapporter att nästan hälften av Sveriges trålning sker innanför trålgränsen och att det sker omfattande och välkänt fusk i fisket och att det tillåts fortsätta. Trots den ena varningen efter den andra från forskare och experter är en majoritet i riksdagen för ökat fiske i Östersjön.
Huvudinnehållet i Fiskguiden 2023.
Även torsk från Barents hav och Norska havet hamnar på rött ljus, liksom nordhavsräka från Skagerrak, Kattegatt och Norska rännan. Det beror enligt WWF på för högt fiskeuttag och utkast, krympande lekbestånd och bristande kontroll.
– När balansen i ekosystemen rubbas riskerar arter och livsmiljöer att försvinna. Utöver trycket från fisket så utsätts haven även för många andra hot som klimatförändringar, övergödning och utsläpp av miljöfarliga ämnen, säger Inger Melander, expert på fiske & markna hos WWF.
Certifiering är inte längre tillräckligt
Att hitta fiskar och andra marina djur som får grönt ljus blir allt svårare. Certifieringar som MSC, ASC och KRAV får inte längre alltid grönt ljus och det gäller att bara välja vissa fiskarter från specifika bestånd, fiskade med särskilda metoder. Tonfisken skipjack (Katsuwonus pelamis) får till exempel grönt ljus om den är från Indiska oceanen, Atlanten och vissa delar av Stilla havet och om den är fiskad med handlina eller spö. I år ges också grönt ljus till braxen i Östersjön, vissa sik-och löjromsfiske i USA och jätteräka odlad i Europa. Dessutom får sötvattenskräftor odlade i Turkiet grönt ljus.
Stora delar av världens fiskeindustri är dock ohållbart i dagsläget. 93 procent av alla kommersiella fiskbestånd är överfiskade eller fiskade till sin gräns, enligt WWF.
Läs även
• Nästan hälften av Sveriges trålning sker innanför trålgränsen
• Omfattande och välkänt fusk i fisket tillåts fortsätta
• DNA-test visar: Fisk i fish and chips kan vara utrotningshotad haj
• Bottentrålning ger större skador än extrema stormar
• Flera länder inför förbud mot trålfiske
• Lunnefåglar i Skottland hotas av nordiskt överfiske till laxodlingar
• Trålningsförbud ger snabb återhämtning för naturen
Källa: Pressmeddelande från WWF och Fiskguiden
