Regnbåge och de olika rekommendationerna. Rött=”låt blir”, gult=”var försiktig” och grönt=”bra val”. Bilder: WWF
WWF:s guide till de som vill äta fisk utan att bidra till utarmningen av haven är inne på sitt tjugonde år. Nytt för i år är att det finns vissa ljuspunkter för sötvattensfiskar, men både skarpsill och lax har fått det sämre och det ser fortsatt mörkt ut för torsken. Inte en enda fiskart får grönt ljus för alla bestånd.
Många fiskbestånd har stora problem på grund av människans överfiske. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att 35 procent av alla fiskar, kräft- och blötdjur från hav, sjöar och fiskodlingar går till spillo eller dör innan de någonsin når en tallrik. Även i svenska vatten har många fiskbestånd det svårt. Det råder till exempel kris för strömmingen och forskare rekommenderar totalt stopp för torskfiske, samtidigt som EU beslutar om fortsatt överfiske. Det som fiskas blir också till stora delar foder till laxodlingar i Norge och minkfarmar. Hela 90 procent av all svenskfångad fisk i Östersjön möter det ödet enligt en rapport från BalticWaters2030.
I Fiskguiden 2022 från WWF är det fortfarande inte en enda fiskart som enbart får grönt ljus. Av de 95 arter som bedömts finns bara 55 procent som gröna alternativ. Som konsument måste du kontrollera hur och var fisken på menyn eller i livsmedelsbutiken har fångats för att vara säker på att det är försvarbart att äta den. Det enda beståndet av räkor som får grönt ljus är till exempel de som fiskas med trål utanför Baffinön i Kanada.
– Vi ser både mörka moln och ljus vid horisonten när det gäller hur haven och fisken mår. Överfiske och bristande kontroll är fortfarande problem både i våra närmaste hav och globalt. Om vi ska få hållbart fångad fisk på tallriken behövs en bättre och mer effektiv kontroll, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
Trafikljusen i Fiskguiden ska ge en enkel fingervisning om vad som är lämpligt att äta. Rött ljus innebär att man bör låta bli den, gult är en rekommendation om att “vara försiktig” och grönt anses vara ett “bra val”. Tidigare år var en enkel regel att allt fiske som var certifierad med MSC, ASC eller Krav fick grönt ljus, men nu har dessa tagits bort från listorna i Fiskguiden.
– Det är ingen stor förändring i sak eftersom certifieringarna oftast är ett bättre val än liknande fisk utan märkning. Men vi gör en tydligare uppdelning mellan WWF:s egen utvärdering som ligger till grund för trafikljusen i Fiskguiden och sjömatsprodukter som är MSC-, ASC- eller KRAV-certifierade, säger Inger Melander, ansvarig för Fiskguiden.
I WWFs Matguiden-app skriver dock WWF att MSC-, ASC- och KRAV-certifierad fisk får grönt ljus.
Vi svenskar äter ungefär tolv kilogram sjömat per år och person, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax är populärast, följt av sill, torsk och räkor.
– Vi behöver bygga upp överexploaterade bestånd och ekosystem. Vilken fisk och skaldjur vi äter idag avgör hur haven och fisken mår i framtiden. Fiskguiden har bidragit till att förändra marknaden för fiskinköp i mer hållbar riktning, säger Inger Melander.
Nyheter i Fiskguiden 2022:
• Många torskfisken fortsätter att ha rött ljus och ingen torsk får grönt
• På grund av ineffektiv förvaltning och svaga bestånd går lax fiskad med långrev i Östersjön från gult till rött.
• Skarpsill i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön mår sämre och hamnar på gult
• Öring i Östersjön går från gult till rött
• Strömmingen i Östersjön har det också sämre
• Regnbåge odlad i svenska vatten får grönt
• Röding som odlas i dammar i Europa får grönt
• Blåmusslor odlade i Tyskland, Sverige och Danmark får grönt
• Flundra fångad med garn och trål får rött ljus på grund av bifångst av tumlare och torsk
Källor: WWF och Fiskguiden
