Makrill (Scomber scombrus). Foto: Erling Svensen WWF
Om du som konsument inte vill äta fisk från hårt belastade bestånd så finns det enligt WWF två olika sätt. Antingen så köper du enbart fisk certifierade med MSC, ASC eller Krav. Eller så behöver du ta reda på hur och var en viss fisk tagits upp och sedan kolla i WWF:s Fiskguiden för att se om just det fisket får grönt ljus.
I Fiskguiden 2021 har det skett en del förändringar sedan förra årets guide till ett hållbart fiskätande. Det går till exempel sämre för många tonfiskarter, amerikansk hummer och strömmingen i Östersjön, men syns en viss ljusning för makrill och skarpsill.
– Vi ser både mörka moln och ljus vid horisonten när det gäller hur haven och fisken mår. Överfiske och bristande kontroll är fortfarande problem både i våra närmaste hav och globalt. Om vi ska få hållbart fångad fisk på tallriken behövs effektivare kontrollinsatser. Positivt i årets guide är att det går att hitta gröna eller miljömärkta alternativ för åtta av tio arter, säger WWFs tillförordnade generalsekreterare Peter Westman.
Årets guide har med bedömningar av 89 arter som finns på den svenska marknaden. Alla delas upp i olika fiskemetoder, till exempel “fiskad med garn i Vänern” eller “fiskad med flyttrål i Nordvästatlanten”. Var och en av dessa metoder får ett betyg från rött (“låt bli”) via gult (“var försiktig”) till grönt (“bra val”). En art kan ha alla tre färger, så det gäller att veta vilken sorts fiske som bedrivits. WWF anser dock att fisk märkt med MSC, ASC eller Krav är att lita på. Dessa certifieringar får alla grönt ljus i guiden.
Allvarligt läge för populära matfiskar
I Sverige äter vi cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax är den populäraste matfisken, följt av bland annat sill, torsk, räkor, alaska pollock, makrill, gråsej, regnbåge och tonfisken skipjack.
För flera av dessa arter är läget allvarligt. Det har kommit många larm om strömmingen på sistone på grund av högt fisketryck och torsken kallas för “ett sorgebarn” eftersom bestånden i Östersjön och Nordostatlanten får rött ljus. WWF anser också att vi måste vara försiktiga med intaget av odlad lax och för tonfisken skipjack, som finns i burktonfisk, går det allt sämre.
– Kraven växer på ett hållbart och ansvarsfullt fiske med ökad spårbarhet från hav till tallrik. Livsmedelskedjorna, inköpare och restauranger kan bidra genom att välja bort arter med rött ljus och öka andelen fisk med grönt ljus, säger Inger Melander, WWFs expert på fiske och marknad.
Andra aktörer tycker inte grönt ljus räcker
Sedan den senaste Fiskguiden har också dokumentärfilmen Seaspiracy släppts. Den har fått kritik för en del faktauppgifter och förvrängda intervjuer, men flera forskare står bakom övriga uppgifter i filmen. Huvudbudskapet från filmen är att vi borde sluta äta fisk eftersom industriellt fiske inte är hållbart och eftersom det förekommer slavarbete, brott mot mänskliga rättigheter, stort lidande för fiskar och andra marina djur som fastnar i näten. Även miljörörelsen får kängor i filmen för att de anses göra för lite. WWF har svarat på kritiken här.
Sommaren 2020 gick Sportfiskarna ut med kritik mot MSC för att det storskaliga fisket på sill och strömming i Östersjön har blivit MSC-certifierat. Det har tidigare också framförts kritik mot att MSC tillåter trålning som fiskemetod, även i skyddade områden.
Fiskguiden har getts ut sedan 2002 och finns både som app och digitalt på webben: fiskguiden.wwf.se.
Källor: WWF och Fiskguiden 2021
