Finlands mål med en miljon fågelholkar blev 1,3 miljoner
Fågelholkar. Foto: Erik Hansson
I samband med att Finland fyller 100 år och eftersom det råder stor brist på bostäder åt fåglarna i landet på grund av skogsbruket inleddes i början av 2016 kampanjen “En miljon fågelholkar”. Målet var att förse fåglarna med nya bostäder. Ett mål som överskreds rejält. Hela 1,3 miljoner fågelholkar var registrerade när kampanjen nyligen avslutades, rapporterar Yle.
Upplägget för “En miljon fågelholkar” var både att det skulle byggas nya fågelholkar och att de som redan satt uppe skulle registreras. Under de 15 månader som kampanjen bedrevs arrangerade bland andra kommuner, tv-kanalen Yle, fågelföreningar och finska WWF holkbyggen och folk uppmanades bygga, sätta upp och registrera egna holkar.
LÄS ÄVEN: • Finland ska registrera en miljon fågelholkar – ont om boplatser i modernt skogsbruk
Resultatet överskred vida förväntningarna. Den 21 maj var hela 1,3 miljoner fågelholkar registrerade i projektet. Glada nyheter för fåglarna, men projektet sätter också fingret på en allvarlig fråga – den rådande bostadsbristen för Finlands fåglar.
Det beror enligt universitetslektor Toni Laaksonen vid Åbo universitet på att det inte längre finns lika många gamla träd i skogarna. Det är i dessa gamla träd som hackspettar hackar fram boplatser åt sig själva och, när de flyttat ut, åt andra fåglar. I dagens skogsbruk huggs träden ner innan de hinner bli så gamla att de blir till bostäder åt fåglarna. Eller så huggs träden med bohål ner.
LÄS ÄVEN: • Staden som framgångrikt valt fågelholkar istället för bekämpningsmedel
En annan faktor som påverkar skogens fågelbostäder negativt är att allt större delar av skogarna består av barrträd. Jämfört med ek- och björkträd bildar barrträden inte lika ofta naturliga sprickor som fåglarna kan använda som bon.
Därför är ett initiativ som ”En miljon fågelholkar” så viktigt. Utan holkar kommer betydligt färre fåglar föröka sig. Vid ett försök av en fågelforskare sattes det upp 60 fågelholkar i början av maj månad. I 59 av dem flyttade det in svartvita flugsnappare.
– Det här är ganska beskrivande för situationen då flyttfåglarna återvänder. Det finns för få platser att bygga bo på, antalet individer flerdubblades efter utplaceringen av holkarna, säger Toni Laaksonen till Yle.
Värst är det för de större arterna som ugglor, knipor och storskrakar. Det finns ännu färre stora gamla träd som dessa arter kan bo i.
I fjol berättade Anders Wirdheim, dåvarande informationsansvarig på BirdLife Sverige, för Natursidan att situationen är liknande i Sverige.
– Ja, det råder defintivt bostadsbrist. Men ibland är det svårt att avgöra om det är brist på boplatser eller brist på lämpliga födosöksmiljöer som är orsak till att en art saknas där den borde finnas. De brister på ”bostäder” som jag tycker är tydligast är i första hand hålträd (kan i många fall kompenseras med holkar) och i andra hand grova träd som kan bära upp tunga rovfågelbon. I det sistnämnda fallet hjälper det inte att spara enstaka träd eller ens grupper med något tiotal träd kring ett boträd. Man måste istället spara en rejäl dunge.
Källor: Yle och WWF i Finland
