De fängslade naturvårdarna och forskarna. Foto: Privat
Under 2018 greps åtta naturvårdare i Iran. De anklagas för spioneri och riskerar dödsstraff eller långa fängelsestraff, men anklagelserna får hård kritik från Amnesty som också menar att de torterats i fängelset. En av de gripna har dessutom dött under mystiska omständigheter.
• Skriv under Amnestys protest mot fängslandet av forskarna och naturvårdarna.
Amnesty kräver att de åtta naturvårdarna släpps fria och menar att de är samvetsgångar, gripna för sitt arbete som naturvårdare och för Irans utrotningshotade vilda djur. De anklagas för spioneri efter att ha använt kameror för att forska om bland annat den akut hotade underarten asiatisk gepard och den starkt hotade underarten persisk leopard. Flera högre tjänstemän i den iranska regeringen har krävt deras frigivning och i maj 2018 kom en regeringskommitté fram till att det inte fanns några bevis på att de var spioner.
Det var i januari 2018 som tjänstemän från det iranska revolutionsgardet slog till mot naturvårdsorganisationen Persian Wildlife Heritage Foundations kontor i Teheran. Lokalerna söktes igenom, personalen förhördes i timmar och några av de anställda fick sina bostäder genomsökta, enligt Amnesty. I flera månader satt sedan flera av dem fängslade utan tillgång till advokater och med mycket begränsad kontakt med sina familjer. När de väl fick advokater förkastades deras val.
Två veckor efter gripandet dog den iransk-kanadensiska forskaren Kavous Seyed-Emami. Myndigheterna hävdade att han hade begått självmord, men vägrade lämna ut kroppen till familjen om de inte gick med på att begrava honom utan en oberoende obduktion, enligt Amnesty, som också menar att det finns bevis för att forskarna och naturvårdarna utsatts för tortyr i fångenskap för att tvinga fram erkännanden. Även släktingar till de åtalade ska ha gripits.
– Att skydda hotade vilda djur är inte ett brott. De här naturvårdarna och forskarna utförde laglig forskning. Det är absurt att de ska åtalas utan några bevis och att de behandlas som kriminella. Irans myndigheter bör släppa dem omedelbart och släppa de anmärkningsvärda spionerianklagelserna mot dem, säger Philip Luther, research- och policychef för Amnestys Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.
FN bevakar fallet
Även FN följer fallet och uppmanar Iran att respektera forskarnas arbete:
– Miljörättigheter är mänskliga rättigheter och vi har alla en skyldighet att skydda dem. Vi följer de här fallen i Iran noga och uppmanar att miljöförsvarares arbete både i Iran och på andra håll i världen, lyfts fram och respekteras, sa Erik Solheim, dåvarande chef för FNs miljöorgan UNEP i februari 2018.
Fyra av de anklagade åtalas för “korruption av världen” medan tre står åtalade för spioneri. De riskerar mellan tio års fängelse och dödsstraff.
Sepideh Kashani och Houman Jowkar (andre från höger) på besök på ön Ashura Deh i sydöstra Kaspiska havet i samband med ett projekt kring sträckräkning av rovfåglar i april 2008. Foto: Magnus Ullman
Fågelguide som började med geparder
Två av de som åtalas är Sepideh Kashani och Houman Jowkar. Den svenska författaren och naturguiden Magnus Ullman känner båda två och har träffat Houman Jowkar vid ett flertal tillfällen sedan 2003 då han var tolk, guide och chaufför på en fågelskådarresa i Iran som Magnus Ullman deltog i.
– Han var en fantastisk tillgång, bland annat genom sitt trevliga sätt och sina höga ambitioner. Vi besökte flera naturreservat och överallt blev både Houman och vi vänligt mottagna, ofta för att det var just Houman som en gång lärt upp reservatspersonalen. Dessutom pratade han utmärkt engelska, inte exceptionellt idag – men rätt så ovanligt 2003, minns Magnus Ullman.
Houman Jowkar började därefter jobba allt mer med geparder inom Persian Wildlife Heritage Foundation, men han träffade Magnus Ullman vid flera ytterligare tillfällen. Att Houman Jowkar nu gripits och anklagas för spioneri utan att några bevis presenterats tycker Magnus Ullman är ett mysterium och väldigt oroväckande.
– Läget för de fängslade ser inte ljust ut, men möjligen kan en senkommen reaktion från utlandet ha en positiv effekt, säger Magnus Ullman.
Hoppet lever
Andrea Bodekull, senior adviser på Amnesty Sverige, berättar att det pågår systematiska tillslag mot aktörer i civilsamhället i Iran. Bland annat mot andra forskare. Situationen blir enligt henne dessutom allt värre.
Vad kan det finnas för anledning till gripandet förutom de påstådda anklagelserna om spioneri?
– Det är ett sätt att markera och visa för befolkningen att de inte ska försöka någonting. Om de inte sköter sig kan det gå som för de här forskarna, säger Andrea Bodekull.
Vad händer nu för de gripna?
– Hittills har de bara hållit de gravt orättvisa rättegångarna där åklagare krävt dödsstraff. Domen har inte fallit ännu så hoppet lever och troligen kommer domarna överklagas. Det här är inte slut än.
Hjälper det att uppmärksamma fallet och protestera eller finns det en risk att det blir värre?
– Det gäller i alla fall att inte bara vara tyst. Iran måste få veta att vi ser vad de gör och att vi behåller trycket på dem.
• Skriv under Amnestys protest mot fängslandet av forskarna och naturvårdarna.
Källor: Amnesty.se, The Guardian och Amnesty.org
