Fältbiologernas nya ordförande: naturförståelse krävs för att rädda klimatet

Lovisa Roos, ny ordförande i Fältbiologerna 2019. Foto: Privat

I början av året fick Sveriges största natur- och miljöorganisation för unga, Fältbiologerna, en ny ordförande. Efter två år på posten lämnade Johan Andersson över uppdraget till Lovisa Roos, som har en lång rad frågor hon vill jobba med.

Det var i samband med klimattoppmötet i Paris 2015 som Lovisa Roos fick upp ögonen för hur stor och viktig klimatfrågan är. Strax därefter gick hon med i Fältbiologerna och de senaste två åren har hon suttit i riksstyrelsen. Under 2018 var hon dessutom ordförande för Naturskyddsföreningen i Östersund och anordnade där bland annat klädbytardagar och naturvård för att gynna den biologiska mångfalden.

LÄS ÄVEN: • Engagerat, vetgirigt och inkluderande riksårsmöte hos unga miljökämpar

Varför har du valt att engagera dig i Fältbiologerna?
– Något jag gillar speciellt med Fältbiologerna är att vi gör konkreta saker. Vi skyddar och inventerar skog till exempel, och jag ser det som positivt att medlemmar får praktisk kunskap om skogen genom att själva undersöka den. På så sätt lär vi oss också varför den behöver skyddas, berättar Lovisa Roos.

Hon anser att frågorna om klimatet och utsläppen av koldioxid inte tas på tillräckligt stort allvar, men att det åtminstone pratas om dem allt mer. Andra viktiga frågor får inte alls den uppmärksamheten.

– Förlusten av biologisk mångfald är också en stor och akut ödesfråga som kanske är svårare att få grepp om, och som hänger ihop med klimatförändringarna. Fältbiologerna har fått mig att förstå hur viktig frågan om biologisk mångfald är. Jag tror det krävs en respekt och en förståelse för naturen för att vi ska kunna rädda klimatet och få bukt med miljöproblemen, därför behövs Fältbiologerna.

LÄS ÄVEN: • Guide till att engagera sig för att rädda miljön

Samlade fältbiologer jublar under Riksårsmötet (RÅM) 2018. Det är gratis att vara medlem i organisationen för dig mellan 6 och 25 år. Därefter går det att vara stödmedlem. Foto: Erik Hansson

Nu är du vald till ordförande – vad vill du försöka åstadkomma?
– Vi är i ett läge där jag tror att aktivism och civil olydnad behövs om det ska bli förändring. Vi behöver en stark miljörörelse. Därför skulle jag vilja se fortsatta samarbeten inom civilsamhället och Fältbiologerna ska ta initiativ till manifestationer och demonstrationer över hela landet och fortsätta bedriva påverkansarbete. Jag tycker också det är viktigt att vi gör konkreta saker för att gynna den biologiska mångfalden, lära oss om naturen och utveckla ungas intresse för den.

Hur tycker du att Fältbiologerna utvecklats under dina år i föreningen?
– Ojnarefrågan som handlar om att skydda ett område på Gotland som hotas av kalkbrytning var och är fortfarande en viktig fråga för oss och något vi drivit under lång tid, men det är också viktigt att hitta nya specifika frågor att uppmärksamma och driva. Vi har en ganska låg åldersgräns i dagsläget med medlemmar upp till 25 år, vilket gör att många inte hinner engagera sig så länge inom Fältbiologerna. Det är därför viktigt att vi lyckas engagera och behålla unga medlemmar.

LÄS ÄVEN: • Röster från 70 år med Fältbiologerna

Du har fyra år kvar innan du blir för ”gammal” för föreningen – beskriv hur Fältbiologerna 2022 skulle se ut om du fick “drömma rimligt”.
– Jag kommer jobba för att Fältbiologerna ska vara närvarande på många platser över hela Sverige, att det finns en geografisk spridning av aktiva medlemmar. Jag hoppas Fältbiologerna kan bidra till att intresset för naturen ökar och att vi lär unga påverka i miljöfrågor så att vi kan fortsätta med det och bli ännu bättre på det.