Gå till innehållet
Fältbiologernas ordförande Regan McEnroe inklippt i en bild på Östersjön.

Regan McEnroe brinner lite särskilt för Östersjön.

Fältbiologernas nya ordförande: Jag hittade hem

Fältbiologerna, Naturskyddsföreningens ungdomsavdelning, har en ny ordförande. Regan McEnroe är redan något av en veteran inom organisationen och hon är trött på att ungdomar används som alibi.

Regan McEnroe valdes till ny ordförande för Fältbiologerna under deras Riksårsmöte i början av januari, men det är först nu det börjar sjunka in.

– Jag brukar alltid svara att det inte landat än, men nu får det faktiskt ha landat! Det känns stort och spännande, men också ansvarsfullt. Det är verkligen ett stort uppdrag. Fältbiologerna är en gammal och betydelsefull förening, och att få leda den är en ära.

Från ett hem i New York till ett hem i Fältbiologerna

Hennes naturintresse började tidigt. Uppväxt i New York började hon med att plocka skräp på stranden och utforska parkerna i New York. Hon tjatade på sina föräldrar om att få titta på naturdokumentärer och hade en stor nyfikenhet som också drev henne till att bli engagerad.

– Jag har alltid haft en djup nyfikenhet för den naturliga världen och en längtan efter att arbeta som biolog. För mig hänger den nyfikenheten ihop med ett starkt miljöengagemang. Jag vill att den värld vi lever i ska finnas kvar både för mig och kommande generationer att upptäcka och uppskatta.

Beatrice Rindevall.

Mitt första intryck av Regan fick jag på stämman där jag blev vald. Hon vågade ta sin plats och drev sina åsikter på ett tydligt och starkt sätt, och jag blev lite starstruck utan att ens ha känt henne sedan tidigare. Samma känsla har jag fortfarande, hennes sätt att kräva och ta ett utrymme som hon förtjänar hoppas jag inspirerar många andra, inte minst ungdomar.

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Miljöengagemanget ledde till olika sätt att bli aktiv – från medborgarforskning till demonstrationer. Men det var hon blev medlem i Fältbiologerna vid 15 års ålder som Regan “verkligen hittade hem”.

– Det var där jag insåg att jag kunde göra skillnad, både genom att delta i praktiska aktiviteter och genom att ta på mig ledarroller.

Vad innebär det för dig att ha ”hittat hem” i Fältbiologerna?
– Det betyder att jag känner att jag behövs och att det jag gör spelar roll. När jag gick med i Fältbiologerna blev jag snabbt invald som distriktsordförande för Stockholm-Uppland-Gotland, trots att jag knappt hunnit landa i föreningen. Det var inte alltid lätt, men jag såg behovet och kände att jag kunde bidra. I föreningen har jag byggt djupa vänskaper och skapat minnen, men viktigast av allt är känslan av att det arbete vi gör faktiskt gör skillnad – vare sig det handlar om att skriva debattartiklar, hålla möten eller inventera skogar.

Många som är aktiva inom Natursverige har en bakgrund i Fältbiologerna och är noga med att påtala att det varit en viktig skola för dem. Är det samma sak idag?
– Absolut. Fältbiologerna har sedan starten 1947 varit en plattform där unga kan lära sig om natur, miljö och hur man driver en organisation. Jag har själv lärt mig otroligt mycket här – både om naturen och om ledarskap. Dessutom har jag fått praktiska verktyg för att navigera demokratin, vilket är en ovärderlig erfarenhet oavsett om man vill engagera sig politiskt eller bara förstå hur samhället fungerar.

Du nämnde i en intervju med Sveriges natur att unga ibland ses som ett ”alibi” i civilsamhället. Kan du utveckla det?
– Jag ser ofta att unga används som symboler – en politiker skakar hand med en ung person och säger “se, vi investerar i framtiden”. Det är ungefär som när politiker i USA pussar på bebisar – det ser bra ut. Samtidigt kan det öppna dörrar att vi är unga. Vi får vara med på en del möten, men efter mötet är det inte lika säkert att de ungas röster tas på allvar. Det är frustrerande. I Fältbiologerna arbetar vi hårt för att visa att vi inte bara är unga, utan också experter. Våra medlemmar inventerar skogar, bidrar till policyförslag och har djup kunskap om ekologiska frågor. Vi är mer än bara ett ungdomsalibi.

Mitt starkaste intryck av Regan rör hennes passionerade kamp för klimaträttvisa – allt från rewilding av visenter till kritik mot regeringens utsläppsökningar. Regan är en skarp, kunnig och vältalig aktivist som är mycket kvalificerad för att leda Fältbiologerna ut i naturen och in i miljödebatten!

Leo Rudberg, tidigare ordförande för Fältbiologerna

Östersjön har en särskild plats

Regan McEnroe utbildar sig just nu till marinbiolog samtidigt som hon är ordförande i Fältbiologerna. Engagemanget för Östersjön är stort och hon belönades i höstas med Östersjöfondens ungdomspris “för sitt omfattande och inspirerande engagemang och arbete för att påverka Östersjöns tillstånd”. Östersjöfonden lyfte bland annat hennes arbete för att påverka fiskeripolitiken både nationellt och på EU-nivå.

Hur ser du på engagemanget för Östersjön i Sverige idag?
– Det känns som att det äntligen börjar hända något. Länge har det funnits en inställning i Sverige att Östersjöns problem är något annat lands ansvar. Men under de senaste åren har vi sett en förändring. Folk börjar bli arga över tillståndet i Östersjön och över hur strömmingsfisket hanteras, där 70 procent av fångsten blir fiskmjöl för norska laxodlingar. Det är frustrerande att det tagit så lång tid, men det är samtidigt hoppfullt att frågan nu uppmärksammas.

Vad vill du åstadkomma som ordförande för Fältbiologerna?
– Under min tid som ordförande vill jag att vi ska fokusera på biologisk mångfald, vilket också är temat för vår nya kampanj. Vi kommer arbeta med praktiska projekt som att restaurera natur och skydda hotade arter.

Regan McEnroe, Fältbiologernas ordförande 2025-.

Regan McEnroe vill även inspirera andra fältbiologer att engagera sig i politiken.

Du nämnde också i ert pressmeddelade att du vill stärka ert politiska arbete. Kan du berätta mer om det?
– Jag har personligen sett så himla många medlemmar runt omkring mig som har genomgått en förändring den senaste tiden och börjat inse att vi har en plattform där vi kan göra skillnad – oavsett om det är på kommunal, regional eller nationell nivå. Vi kan påverka politiskt och jag vill att vi arbetar inom föreningen på ett sätt som gör detta tydligt för unga – oavsett om de brinner för att fågelskåda, inventera skogar eller demonstrera. Alla de här sakerna kan ha politisk påverkan. Det handlar om att ge våra medlemmar verktyg att förstå och påverka politiken.

Ser bara en fiskekvotssäsong framåt i taget

I framtiden tänker sig Regan McEnroe att läsa klart till marinbiolog, men hon har lite svårt att blicka allt för långt framåt.

– Om jag ska vara ärlig tänker jag just nu i tidstermer av fiskekvots-säsong till fiskekvots-säsong. Jag tänker inte ens i år längre, bara när vi får fiskekvoterna, säger hon och fortsätter:

– Det som fick mig engagerad i miljöfrågorna från början och det som jag alltid kommer att bära närmast i hjärtat är marina ekosystem. Jag vet kanske bättre än de flesta precis hur många problem som hotar haven runt om i världen och jag är gärna med på ett hörn för att rädda våra hav oavsett om det är inom policyarbete eller forskning.

Men innan dess ska Fältbiologerna under året satsa på att nå ut med kampanjer om biologisk mångfald och den nya rödlistan, samt den heta frågan om Svenska kyrkans skogsbruk.

Mer att läsa