Bild på ett kalhygge ur Fältbiologernas informationsfilm om skogen.
”Det får inte bli snipp snapp snut så tog skogen slut”. Så avslutas den informationsfilm som Fältbiologerna idag lanserade i deras kampanj “Skogen som tog slut”. Tove Lönneborg, ordförande i Fältbiologerna, berättar att folk blir chockade och arga när de får reda på hur det ligger till i de svenska skogarna.
Fältbiologerna är Sveriges största ideella förening för natur- och miljöintresserade personer mellan 6 och 25 år. Bland föreningens medlemmar finns ett stort intresse för skogen och den biologiska mångfalden.
– Det är en av de hetaste frågorna, berättar Tove Lönneborg, ordförande i Fältbiologerna. Alla håller med om att det är viktigt. Den biologiska mångfalden är en lika akut fråga som klimatkrisen och det är många som är frustrerade över att det inte får den uppmärksamhet som den behöver. Väldigt många arter är på väg att försvinna. Det kan vi inte acceptera.
Fältbiologerna är ofta ute och pratar med ungdomar för att till exempel värva fler medlemmar. Under samtalen med andra unga personer märks en viss kunskapsbrist, enligt Tove.
– Klimatet har ungdomar koll på, men de ser frågande ut när vi berättar hur det ser ut i skogen. De blir väldigt chockade, uppgivna och arga över att det kan få se ut så här i Sverige.
Kalhyggesbruk. Bild från Fältbiologernas informationsfilm om skogen.
För att öka kunskapen och informera om de svenska skogarna har Fältbiologerna nu lanserat kampanjen “Skogen som tog slut“. På Omskogen.se kan allmänheten lära sig mer om exempelvis skillnaden mellan skog och trädplantager och få information om att allt inte är som i skogsindustrins reklamkampanjer.
– Det finns mycket kunskapsluckor hos allmänheten. Många tror att vi har mer skog än någonsin, men så är det inte i verkligheten. Vi har trädplantage i täta rader där det nästan inte finns något annat liv och där det är tomt på biologisk mångfald. Att kalla ett trädplantage för skog är som att kalla en rapsåker för äng. Men folk vet inte skillnaden. Riktiga skogar är bättre på många sätt, de står emot bränder och stormar bättre och rymmer dessutom mer koldioxid jämför med trädplantage. Många tänker nog att “den här frågan berör inte mig”. Kanske för att många inte märker av det i sin egen vardag, säger Tove Lönneborg.
Skog med träd i olika åldrar. Bild ur Fältbiologernas informationsfilm om skogen.
Hur känner du själv inför den svenska skogens situation?
– Jag tycker det känns väldigt sorgligt och lite hopplöst. Barn som växer upp nu kanske inte kommer få se en riktig skog med alla de arter som lever där. Vi kommer kanske knappt ha några riktiga skogar kvar.
I sin kampanj ger Fältbiologerna sex förslag på lösningar:
1. Naturens överlevnad måste gå före kortsiktig ekonomisk vinning.
2. Riktiga skogar är det bästa för klimatet.
3. Länge leve döda träd. Riktiga skogar är röriga och fulla av både döda och levande träd.
4. Vägra kalhygge. Ställ krav på mindre skadliga skogsbruksmetoder.
5. Skogsbolagen ska inte bestämma själva. Allmänheten måste få information om arter innan träd huggs ner och de certifieringar som finns för skogsbruk går inte att lita på.
6. Respektera mänskliga rättigheter. Riktiga skogar är livsviktiga resurser för alla Sveriges invånare, inte minst för de samer som lever i nära samspel med skogen.
Fältbiologernas film om de svenska skogarna:
Läs mer på Omskogen.se
Läs även:
• Ny studie: Kalhyggen värst för miljön, hyggesfritt gynnar samhället
• Skogsindustrin står för stor del av världens kolutsläpp
• Exempel på det svenska kalhyggesbruket
• Två nya oroväckande rapporter om Sveriges skogar
