Fältbiologerna: Sveaskog bidrar till artutrotningen och motverkar miljömålen

Fältbiologerna inventerar arter. Foto: Leila Hasch

Fältbiologerna har släppt en inventeringsrapport från Sveaskogs marker i Jokkmokks och Arjeplogs kommuner. De upptäckte att flera områden helt saknar skydd trots förekomsten av höga naturvärden. Nu planerar föreningen en aktion utanför Sveaskogs huvudkontor.

– Genom sin verksamhet bidrar statliga Sveaskog till utrotningen av arter och motverkar miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, säger juriststudenten och fältbiologen Lovisa Helmius.

Sammanlagt inventerades fyra områden på Sveaskogs mark i Jokkmokks och Arjeplogs kommuner. Gemensamt för områdena är att de är kontinuitetsskogar med naturvärden som skapats under lång tid. De saknar också formellt skydd, även om 2,5 av 4 områden numera ingår i Sveaskogs frivilliga avsättningar. Under inventeringen av skogarna hittade Fältbiologernas skogsgrupp bland annat en lång rad signalarter, samt rödlistade lavar och svampar som ullticka, gränsticka, ostticka, rosenticka och lappticka. De kunde också konstatera att det finns flera oskyddade områden med höga naturvärden på Sveaskogs mark.

– Att skydda de områden vi granskat i rapporten får inte ske på bekostnad av andra skogar med höga naturvärden. Det vi menar är inte att Sveaskog gjort felprioriteringar över vilka områden som skyddas utan att för lite skog avsätts för naturvård. Därför kräver vi att bolagets ägardirektiv ändras, säger biologen Isak Vahlström som är organisatör för Fältbiologernas skogsnätverk.

Förekomst av äldre tallar och solexponerade tallstubbar. Foto: Leila Hasch

I ett område som inventerades verkade Sveaskog ha röjt innan avverkningsanmälan.
– I det avverkningsanmälda området vid Bientjiejávrrie var naturvärdena högre men här har Sveaskog gått in och underröjt innan avverkningsanmälan lagts. Om området sedan granskas i samband med avverkningsanmälan kommer naturvärdena delvis redan ha försvunnit och på så sätt kan sannolikheten öka att anmälan går igenom, skriver Fältbiologerna i sin rapport.

Krav på Sveaskogs naturvårdsarbete
Föreningen ifrågasätter också Sveaskogs sätt att räkna när de säger sig avsätta 20 procent av den produktiva skogsmarken för naturvård. I dessa siffror inräknas nämligen även minimikrav enligt FSC-certifieringen så som naturvärdesträd på hyggen, kantzoner och liknande. Dessutom anser Fältbiologerna att naturhänsyn i produktionsskog inte är jämförbart med sammanhängande skogsområden.

– Alltså krävs det att Sveaskog förbättrar och utökar sitt naturvårdsarbete. Eftersom bolaget är statligt ligger huvudansvaret för detta hos staten. Regeringens orimligt höga avkastningskrav tvingar Sveaskog att avverka områden med höga naturvärden. Vi anser att Sveaskog inte främst bör ses som en inkomstkälla för staten utan som en tillgång för att vi ska kunna klara våra miljömål. Detta kan ske både genom att Sveaskog avsätter mer skog för naturvård och genom att områden med lägre naturvärden används som ersättningsmark till privata markägare vid reservatsbildning, skriver föreningen vidare.

Gammal torr stubbe med spår av äldre skogsbruk. Foto: Leila Hasch

Fältbiologerna presenterar i rapporten även en kravlista på hur de vill att Sveaskog ska förändras (se nedan).
– Vår kravlista handlar om att synen på vårt gemensamma bolag Sveaskog måste gå från att ses som en inkomstkälla för staten till att ses som en tillgång för att vi ska kunna klara våra miljömål”, säger miljövetarstudenten och fältbiologen Tove Lönneborg.

En aktion mot Sveaskog kommer att hållas utanför bolagets huvudkontor vid Norra Bantorget på söndag den 10 mars från kl. 12:00. Mer information här.

Fältbiologernas krav på Sveaskog:
• Att riksdagen ska ge Sveaskog ett särskilt beslutat samhällsuppdrag kopplat till miljömålen för levande skogar och biologisk mångfald.
• Att regeringen ska slopa Sveaskogs avkastningskrav.
• Att Sveaskog ska börja redovisa sin skyddade mark på ett sätt som avser faktiskt skyddad skog d.v.s. att Sveaskog endast ska redovisa sammanhängande skogsområden med långvarigt skydd såsom naturvård.
• Att Sveaskogs mark med låga naturvärden används som ersättningsmark till skogsägare med höga naturvärden.
• Att Sveaskogs mark med höga naturvärden ges formellt skydd.
• Att inventeringar ska vara obligatoriska före avverkning.

Källa: Fältbiologerna