Fågelstationer oroas över rekord­dålig statistik

Våren 2024 ringmärktes det ungefär 800 rödhakar och lövsångare vid Ottenby fågelstation på södra Öland. Med tanke på att de brukar ringmärka omkring 3 000 av dessa båda arter var det en väldigt kraftig minskning. Eftersom dessa båda arter också utgör en stor del av den totala ringmärkningen blev det väldigt tydligt på fågelstationen att det var fågelfattigt. Våren 2024 var den sämsta sedan de började med standardiserade fångst på Ottenby för ungefär 50 år sedan. Även hösten hade en tydlig nedgång och likadant var det med 2023.

– Jag har länge trott att det handlar om lokala väderavvikelser, berättar Magnus Hellström, stationschef på Ottenby fågelstation. Även om det är tråkigt för oss lokalt, när fåglarna uteblir och näten är tomma, har jag tänkt att reviren fylls på ändå. Men i år visade det sig att vi hade vår sämsta vårsäsong sedan 1968. Hösten var också mycket sämre – ungefär 25 procent under det normala. Detta verkar vara ett genomgående mönster för de flesta fågelstationer i Norden, både i Sverige, Norge och Danmark. Det som jag tidigare trodde var lokala avvikelser ser nu snarare ut som en trend, och det gör mig väldigt orolig. Det har märkts en jättetydligt förändring. Det ger lite Rachel Carson-vibbar – det är lite “Tyst vår” över det, som jag sa i en intervju med Vår fågelvärld i höstas.

Liknande observationer från andra fågelstationer

Ottenby är inte ensamma om den allt fågelfattigare trenden. Falsterbo hade också sin sämsta vår sedan 1980 och i Danmark hade flera fågelstationer en halvering av antalet ringmärkningar. Det kom också en oroväckande rapport från fågelstationen Gavdos i Grekland om hur fåglar stoppades av nordanvindar i Afrika under flytten norrut under våren 2024. Vindarna höll i sig i flera veckor och fåglarna tvingades välja mellan att stanna kvar i Afrika och riskera att missa häckningssäsongen eller ge sig av ut över Medelhavet i motvindar utan tillräckligt med energi. En vecka efter deras normala ankomst anlände tusentals fåglar till Gavdos i månadsskiftet april/maj. Men de hade inte mycket krafter kvar. De hoppade runt på marken och var utmärglade. Det rådde dessutom torka på Gavdos så fåglarna kunde inte hitta mat.

– De kommande dagarna var ödsligt tysta. Det kändes som att alla fåglar som var här 1 maj hade försvunnit helt – det var tydligt att nästan alla fåglar på ön hade dött antingen samma dag de anlände eller dagen efter. Det här resulterade i en av de största massdödshändelser som ön upplevt i modern tid. Det låg döda fåglar överallt, skrev fågelstationen i ett inlägg på Facebook.

Vädersystem som låser sig kan slå hårt mot flyttfåglar

Förändrade väder och vindar är också vad Magnus Hellström tror ligger bakom minskningen av ringmärkta fåglar i Sverige. Han berättar att de senaste fem åren har vårarna ofta haft låsta vädersystem, så kallade Grönlandsblockeringar, som leder till kalla, blåsiga perioder med många nord- och nordostliga vindar. Det har gjort att vårarna blivit sena och fågelfattiga på Ottenby. Det har också ändrat fåglarnas vårflytt.

– Vi har sett en tydlig trend sedan 1970-talet att vårflyttningen sker allt tidigare. Men nu har fyra av de fem senaste vårarna varit senare än förväntat, vilket bryter trenden. Det är något nytt, och jag tror att det hänger ihop med dessa Grönlandsblockeringar. Det är som om vi gått tillbaka till vårdatum från decennier sedan, vilket visar på en komplex effekt av klimatförändringarna, säger Magnus Hellström, som poängterar att kopplingen åtminstone är en stark hypotes.

Sammantaget ser han Grönlandsblockeringar som ett verkligt problem för våra flyttfåglar. Inte minst om de fortsätter och blir vanligare på grund av fortsatta klimatförändringar.

– Det ökar min oro. Frågan är om det vi ser är början på en trend eller om fåglarna kan återhämta sig igen. De har en väldigt god återhämtningsförmåga och 1–2 bra säsonger kan förbättra situationen igen, säger Magnus Hellström.

Olika sätt att räkna – lite olika slutsatser

Men det finns andra metoder att kontrollera hur det går för Sveriges fåglar än att räkna ringmärkta fåglar. Svensk fågeltaxering räknar fåglar längs standardiserade rutter på mängder av olika platser i landet. De har märkt av en liknande trend, men är möjligen något försiktiga i sin slutsats.

Åke Lindström forskar om förändringar i fåglarnas antal och utbredning i Sverige vid Lunds universitet. Han berättar att svensk fågeltaxering framför allt studerar långsiktiga trender.

– Vi har också sett nedgångar för arter som nordlig lövsångare och rödhake de senaste fem åren. Dock inte för sydlig lövsångare. Men vi vet också att det har förekommit liknande dippar tidigare, som populationerna återhämtat sig från. Fem år är egentligen en för kort period för att dra några säkra slutsatser. Vi utesluter absolut ingen nedgång, men vi vill inte slå på stora trumman ännu, förklarar han.

Även tioåriga nedgångar kan vändas

Som exempel berättar Åke att de i Ammarnäs har 60 års data från fjällbjörkskogen och att de där sett att vissa arter kan minska i tio års tid, för att sedan återgå till tidigare nivåer. Ett annat exempel gäller kungsfågeln som såg ut att minska kraftigt flera år i följd, men som sedan återhämtat sig.

– Vi famlar fortfarande efter en tydlig förklaring till dessa förändringar.

De minskande antalet ringmärkta fåglar är tydlig, men orsaken är lite mer oklar. Åke Lindström lyfter att det även skulle kunna bero på att många fågelstationer ligger på platser som är hårt utsatta av väder och vind.
– Ringmärkningen är väderberoende, särskilt på fågelstationer som ligger på öar och uddar. När vädersystemen förändras rastar fåglarna inte lika ofta, vilket påverkar fångststatistiken. Fångsten och flyttfåglarnas rörelser påverkas mer av väder än fågeltaxeringen, där vi räknar fåglar på många olika platser. Därför är fågeltaxeringens data säkrare för kortare perioder, eftersom de årliga svängningarna blir mindre påtagliga.

Det skulle alltså kunna vara så att förändrad väderlek gör att fåglarna inte i samma utsträckning fångas vid fågelstationerna, men ändå når sina revir i Sverige och därmed syns i svensk fågeltaxerings standardrutter.

Åke Lindström poängterar att fågelstationernas arbete är betydelsefullt och kan ge viktiga indikationer om hur det går för fåglarna. Han utesluter inte heller att nedgången hos fågelstationerna även kan visa sig hos fågelpopulationerna i stort eller att Grönlandsblockeringar kan ha en stor påverkan.

– Men det är bra att vi har olika sätt att mäta. De olika systemen (fågeltaxeringen och ringmärkningen) kompletterar varandra, även om båda har sina brister, avslutar han.

Så även om det finns en stark oro bland fågelstationer runt om i Norden och det finns tecken på en allvarlig nedgång som bör tas på allvar, så lever hoppet om en vändning. En mindre kylig vår 2025 utan nordliga vindar är vad Europas småfåglar skulle behöva just nu.