Tofslunne, vid Zapadni-klipporna, St. Paul Island, Alaska. Foto: Alan D. Wilson – naturespicsonline.com, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3177599
En ny studie visar att fågelskådare är en underskattad inkomstkälla i Alaska. Naturturism genererar mer intäkter än man tidigare trott.
Många fågelskådare åker varje år till Alaska för att få se arter som tofslunne, fjälluggla, glasögonejder, dvärgsnäppa och beringtärna. Även flera svenska arrangörer anordnar resor till de nordligaste delarna av Nordamerika.
Nu har forskare vid University of Alaska Fairbanks och fågelorganisationen Audubon Alaska räknat på hur det påverkar lokalsamhället i Alaska. De kom fram till att under 2016 reste nästan 300 000 fågelskådare till delstaten. Fågelskådarna spenderade nästan 4 miljarder kronor i Alaska. Det var i snitt drygt 6 000 kronor mer än andra turister och berodde bland annat på att fågelskådare stannar fler nätter och ofta anlitar lokala guider.
Sammanlagt höll fågelskådarna 2016 ungefär 4 300 personer sysselsatta i Alaska. Det är ungefär lika många som jobbar i delstatens gruvindustri.
En förutsättning för att fågelskådarna ska komma till Alaska är att fåglarna och deras livsmiljöer finns kvar.
– Hållbar och välorganiserad fågelskådning är en tillväxtsektor. Fågelskådning i Alaska är en sorts turism som gynnas av att regionen bibehåller sin natur på land och till havs. Det är en spännande plats med många möjligheter som skyddar oersättliga och ömtåliga ekosystem samtidigt som det skapar jobb, säger David Krause, bevarandechef för Audubon Alaska.
Läs även
• ”Betydande seger för klimatet” när domstol stoppar stor oljeborrning i Alaska
• Cyklande fågelskådare följer flyttfåglarnas väg norrut
• Lantbrukarna som satsade på naturturism
• Färöarna inför turistavgifter och städdagar i naturen
• Biologisk mångfald allt viktigare för skogsägare
Källor: University of Alaska Fairbanks och Plos One
