Fågel­influensan: Rävar och människor smittade, skrattmåsar hårt drabbade

Natursidan skrev nyligen om hur ett 50-tal skrattmåsar dött i en populär fågelsjö i Stockholm och hur forskare beräknar att minst 50 000 fåglar dött i sjukdomen bara de senaste 1,5 åren. Sedan den studien gjordes har väldigt många fler fåglar drabbats.

I Storbritannien beräknas över 4 000 skrattmåsar ha dött bara de senaste veckorna, enligt fågelorganisationen BTO. Det motsvarar 1 procent av den totala populationen i landet, för en art som redan minskat i antal. Det har även rapporterats om stora antal döda skrattmåsar i Frankrike, Italien, Tyskland, Belgien, Danmark och Polen.

Allt fler däggdjur drabbas

Samtidigt konstateras smittan sprida sig till fler däggdjur. I Stockholmsområdet konstaterades nyligen det fjärde fallet av fågelinfluensa hos räv sedan februari 2021. Den senaste i närheten av den smittade kolonin av skrattmåsar i Råstasjön.

– Av de rävar som vi har påvisat fågelinfluensa hos var en hittad död och de övriga tre avlivades på grund av kraftiga neurologiska symtom, berättar Caroline Bröjer, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Dessa rävar har haft en kraftig inflammation i hjärnan samt varierande grad av inflammation och förekomst av virus i andra organ – lunga, lever, hjärta, bukspottskörtel.

Hon berättar även att det finns indikationer från studier utomlands som tyder på att däggdjur som räv och mårddjur kan genomgå en infektion utan att dö av den.

– Vi kommer därför att analyser förekomsten av antikroppar på flera däggdjur framöver. Om de har antikroppar tyder det på att de har varit infekterade och att kroppen bildat antikroppar mot viruset.

Sedan tidigare har gråsälar och tumlare drabbats i Sverige och i Europa har fågelinfluensa hittats hos grävling, iller, mink, utter, skunk, tvättbjörn, pungråtta, lodjur, rödräv, prärievarg, björn, rödlo, delfin, säl, tumlare katt och hund.

– Det är oroväckande att fågelinfluensa har påvisats hos flera däggdjursarter runt om i världen och att virusets arvsmassa i vissa fall visar tecken på viss anpassning till däggdjursceller. Det finns även en risk att vissa arter blir symtomfria smittbärare. En spridning av fågelinfluensa bland vilda däggdjur, inklusive marina däggdjur, kan få stora konsekvenser för förvaltningen av dessa arter, säger Caroline Bröjer.

Även människor smittade

I Storbritannien har två människor konstaterats smittade av fågelinfluensan sedan de kommit i kontakt med sjuka fåglar. Båda har senare testats negativa och uppvisade inga särskilda symptom. Folkhälsomyndigheten uppger att risken för smitta är låg.

Nu vill Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) få in rapporter om döda djur på rapporteravilt.sva.se (landlevande djur) eller till Naturhistoriska riksmuseet: marinadaggdjur.nrm.se (marina däggdjur).

Läs även

• Minst 50 000 vilda fåglar döda i sjukdom
• 50-tal fåglar döda i populär fågelsjö
• Sjukdomsläget för Sveriges vilda djur 2022
• Utbrottet av fågelinfluensa 2022 det största i modern tid
• Tumlare smittad av fågelinfluensa

Källor: SVA och BTO