Gå till innehållet

Fågel­influensan har slagit ut viktiga kolonier

Fågelinfluensan är långt ifrån över. Miljontals vilda fåglar och tiotusentals sälar har dött i smittan, som slår särskilt hårt mot kolonihäckande fåglar.

I juli 2023 upptäcktes fågelinfluensaviruset H5N1 i en koloni skräntärnor som häckade på Rat Island i Washington, USA. I kolonin fanns ungefär 1 800-1 900 vuxna tärnor när smittan nådde dit. Varje vecka under sommaren räknades därefter både levande och döda fåglar. Sammanlagt hittades 1 101 döda vuxna skräntärnor och 520 döda ungar. På bara ett år mer än halverades populationen och nu väcks oro för en omfattande påverkan på en redan decimerad art.

Forskarna bakom en ny studie räknar med att 10-14 procent av alla skräntärnor i den population som rör sig längs med västra Nord- och Sydamerikas kust dog enbart under sommaren 2023.

– Den här händelsen med skräntärnorna var det första stora utbrottet av fågelinfluensa i marin miljö i Washington. Det orsakade en betydande dödlighet för skräntärnorna, som redan var en art som minskade längs hela migrationen i Amerika, säger Katherine Haman, veterinär för Washington Department of Fish and Wildlife och huvudförfattare till studien i tidskriften Frontiers in Veterinary Science.

Miljontals vilda fåglar och en halv miljard fåglar i bur har dött

Även om skräntärnorna drabbades hårt så är det långt ifrån den enda fågelart som dött i stora antal. Redan 2023 räknades de döda vilda fåglarna i miljontals och sedan dess har utbrotten fortsatt, på alla världsdelar. Även bland pingviner i Antarktis. Siffrorna är också mycket försiktiga eftersom det är svårt att övervaka alla världens fåglar.

Förutom fåglar har 26 arter däggdjur smittats, 27 med människan. I Danmark har miljontals minkar avlivats i pälsindustrin efter att fågelinfluensan upptäckts bland deras burar. För att inte tala om effekterna på fåglar som föds upp till människoföda. Över en halv miljard fåglar har slaktats sedan smittan upptäckts bland de ofta tätt packade fåglarna i köttindustrin, enligt BBC.

– Högpatogen fågelinfluensa är vanligtvis en fjäderfäsjukdom som inte förekommer i naturen. Det som är ovanligt nu är att just den här typen har spridits till vilda fåglar, vilket har gjort att den har kunnat spridas över hela världen, säger Thijs Kuiken, patolog vid Erasmus University Medical Centre i Nederländerna, till BBC.

Människans aptit på kött bär skulden

Det är också mänsklighetens efterfrågan på kött som är det stora problemet med spridningen, inte de vilda fåglarna, poängterar Thijs Kuiken. När det första fallet av fågelinfluensa upptäcktes 1996 fanns det 14,7 miljarder fåglar i köttindustrin. Nu är antalet dubbelt så stort och fåglar i bur utgör 70 procent av all fågelbiomassa i världen. Om man ska nämna en typisk fågel på vår planet så lever den alltså ett kort liv i bur innan den blir en måltid åt människor.

Thijs Kuiken tror att utbrottet bara är början på fler smittor som kommer att uppstå och spridas från de tätt packade djuren som ska bli människoföda.

I november 2024 upptäcktes nya utbrott hos kycklingproducenter i Storbritannien och flera kvadratkilometer stora karantänzoner har upprättats. Strax innan dess hade smittan för första gången hittats hos grisar i USA, något som virologer varit oroliga för sedan det stora utbrottet 2020. Detta eftersom virus hos grisar har större risk att kunna spridas vidare till människor.

Källa: BBC, Frontiers och Washington State University

Mer att läsa