Experten om hur det går för Sveriges fladdermöss

Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus) – en art det går bra för i Sverige. Foto Jens Rydell

Alla vet att de finns, men få har sett dem och ännu färre vet hur de lever. Kunskapen om fladdermössen är generellt låg i Sverige. Det menar fladdermusexperten Johan Eklöf som är aktuell med en bok på engelska om sitt stora intresse.

Johan Eklöf forskar, håller föreläsningar, gör inventeringar och skriver böcker om fladdermöss. Den senaste boken, “Fladdermöss – i en värld av ekon” (2015), gav vi 4 av 5 i betyg. Det är den första populärvetenskapliga boken om fladdermöss på svenska och nyligen kom den även ut på engelska.

Den mest spridda kunskaperna om fladdermöss är kanske att de använder ekolod för att orientera sig på natten och att flera arter suger blod. Men av ungefär 1 300 arter i världen, var fjärde däggdjur är en fladdermus, är det bara tre som lever på blod. De lever i Sydamerika och suger där blod från hästar, grisar och kor. Annars äter fladdermöss allt möjligt. Många är fruktätare, medan andra äter fåglar och insekter.

I Sverige lever alla 19 arter av insekter och de gör en stor insats för att hålla nere antalet så kallade skadeinsekter.

Hur går det för Sveriges fladdermöss?
– Man vet inte jättemycket om det och det beror också på vilka arter vi pratar om. Många arter verkar relativt stabila sett till hur många de är på övervintringsplatser. Några ökar, som till exempel de små, snabba dvärgpipistrellerna. De bor i stora kolonier, gärna i holkar, nära människor och tolererar ljus till viss del. Vissa minskar, som brunlångöra. Baserat på räkningar av kolonier i kyrkor har de minskat med mer än 30 procent sedan 1980-talet

Vilka är de största hoten?
– Skogsbruk, försvinnande kulturmark, minskande våtmarker, insektsbekämpningsmedel, men framför allt ljusföroreningar. Fladdermöss har utvecklats för ett liv i mörker under 70 miljoner år. De ogillar ljus och våra LED-lampor, gatlyktor och fasadbelysningar begränsar deras liv oerhört. Det är till exempel det som orsakat de långörades minskning. Dvärgpipistreller och några andra snabba flygare vågar dock jaga insekter kring gatlyktor. De gynnas därför relativt de mer ljusskygga myotis-arterna, barbasteller och långöron.

Oönskat himmelsljus – ett hot mot fladdermöss. Foto Jens Rydell.

Hur tycker du att det är rimligt att samhället kan anpassa sin belysning för att inte missgynna fladdermöss?
– Trygghetsfrågan är viktig och det är svårt att tala om att vi ska släcka överallt. Men att bara lysa där det behövs kan ju vara en bra början, det vill säga att skippa fasadbelysning och annan rent estetisk belysning, som till exempel på träd, åtminstone på sommarhalvåret. Man kan nyttja rörelsedetektorer så att gångvägar, elljusspår och parkeringar bara lyses upp när någon använder dem. Gatlyktor kan vara lägre och riktas mer nedåt så att bara vägen lyses upp, inte himlen. Sen tycker jag nog att det ska vara tillståndskrav och nån typ av utredning innan större belysningar sätts upp. 

Hur kan jag som privatperson göra för att gynna fladdermöss?
– Släck trädgårdsbelysningen, ha lite vatten på tomten, skapa små rum av häckar och träd, plantera inhemska växter som gillas av nattinsekter. 

Det går även att sätta upp fladdermusholkar på samma sätt som det sätts upp fågelholkar. Även fladdermöss drabbas nämligen av bostadsbrist när det finns allt färre håliga träd i naturen. Därför söker de sig till bostäder för att hitta håligheter. Men de skadar inte husen de bor i, enligt Naturvårdsverket.

Skulle du säga att allmänheten över lag har bra kunskap om fladdermöss? 
– Nej, inte direkt. De ses inte lika ofta som skadedjur numera och de gamla skräckmyterna har ersatts med fascination och nyfikenhet. Kunskapen är rätt liten, men ökande. Få känner till att vi har flera olika arter i Sverige, vad de äter och hur de lever, berättar Johan Eklöf.

Om du fick välja något som alla skulle känna till om fladdermöss – vad skulle det vara?
– Att de lever länge, är sociala, intelligenta och äter massor av skadeinsekter.

Enligt flera studier ger fladdermöss oss ekosystemtjänster till värden av mångmiljardbelopp. Ett forskarteam från universitetet i Indiana, USA, kom fram till att en koloni med ungefär 150 fladdermöss, äter omkring 1,3 miljoner skadeinsekter per år. Sammanlagt för hela det amerikanska jordbruket motsvarar det ett värde på över 170 miljarder kronor årligen. Detta eftersom skadorna på skördar minskar och annan bekämpning inte behövs.

I en annan studie undersöktes fladdermössens insatser för världens majsodlingar. Här kom forskarna fram till att fladdermössen äter skadeinsekter i sådan mängd att det hade kostat över åtta miljarder kronor årligen att bekämpa dessa insekter i majsfälten på annat sätt. Dessutom spelar fladdermöss en viktig roll för pollinering och fröspridning för många växter.

Vi kanske sällan ser fladdermössen, men de finns där och de står för en viktig insats i ekosystemen.

Lär dig mer om fladdermöss:
• Webbplats: Fladdermus.net
• Webbplats: Chiroptera.se
• Facebook-grupp: Fladdermöss i Sverige