EU:s nya skogsstrategi ställer höga krav på skydd av gamla skogar

Miljörörelsen är över lag relativt nöjd med EU:s nya skogsstrategi som ställer nya krav, både när det gäller skogsbruket och skyddet av våra kvarvarande gamla skogar.

Dagens Nyheter har åtskilliga gånger avslöjat hur lobbyister för skogsindustrin tillsammans med svenska politiker jobbat för att försvaga EU:s nya skogsstrategi. När den nu lagts fram så är skogsindustrins representanter missnöjda och miljöorganisationerna relativt nöjda.

– EU-kommissionens förslag är ett viktigt steg i rätt riktning. Om förslaget blir verklighet gör det oss bättre rustade att klara klimatförändringarna och ger ett långsiktigt skydd för de gammelskogar som nu kalhuggs av bland annat statliga Sveaskog, säger till exempel Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace Sverige.

Även WWF:s Europakontor ser många positiva aspekter i strategin:

– Som den är skriven nu erkänner skogsstrategin behovet av att stärka skyddet och restaureringen av skogar, samt behovet av en mer hållbar skogsförvaltning för biologisk mångfald för att säkerställa skogarnas motståndskraft och produktionskapacitet under årtionden framöver. Strategin betonar också behovet av att inrätta system för att belöna skogsägare för andra ekosystemtjänster än virkesproduktion, som till exempel att bevara vatten, klimatreglering och att underlätta för friluftsliv och för att gå över till ett skogsbruk som tar större hänsyn till klimatet och den biologiska mångfalden.

Många punkter om förändrat skogsbruk

Den 28 sidor långa skogsstrategin tar upp många riktningar som bör innebära stora förändringar för hur Sverige hanterar sina skogar:
• Kalavverkning ska “användas med försiktighet” eftersom det drabbar den biologiska mångfalden över jord och kollagringen under jord.
• Statligt ägda skogar ska förstärka sitt skydd och restaurering och statligt skogsbruk (som Sveaskog) ska föregå med gott exempel.
• Hyggesfritt skogsbruk ska förespråkas.
• Ett gemensamt satellitövervakningssystem ska införas för att kunna kontrollera Europas skogar och skogsbruk.

Det finns också en stark skrivelse om skydd av skog:

– För att ge utrymme för naturen att frodas föreslår EU:s strategi för biologisk mångfald ett övergripande mål att skydda minst 30 % av EU:s landareal under effektiv förvaltning, varav 10 % bör ställas under strikt rättsligt skydd. Skogsekosystem måste bidra till detta mål. I synnerhet alla orörda och gamla skogar måste få ett strikt skydd. De beräknas bara täcka cirka 3 % av EU:s skogsmark och utgör i allmänhet små och fragmenterade fläckar. Orörda och gamla skogar tillhör inte bara de rikaste ekosystemen, de utgör dessutom betydande koldioxidlager och tar också bort koldioxid från atmosfären, samtidigt som de är av yttersta vikt för biologisk mångfald och för att tillhandahålla avgörande ekosystemtjänster.

Över lag är miljörörelsen nöjd med strategin, men det finns orosmoln.

WWF:s Europakontor påpekar att strategin inte innehåller förslag på hur ett intensifierat skogsbruk som skulle drabba målen om biologisk mångfald och klimatet kan hindras. Kommissionen får också kritik för att ha gått bioenergilobbyn till mötes och försvagat flera punkter när det gäller att bränna träd för att skapa bioenergi.

– Genom att prioritera kortsiktiga ekonomiska vinster har industrin och jordbruksministrarna visat att de inte förstår hur stor krisen är. Att argumentera för ökad avverkning och exploatering är missriktat på så många sätt när skogar runt om i EU förlorar sin förmåga att lagra växthusgaser och deras hälsa försämras, säger Sabien Leemans, chef för biologisk mångfald-frågor vid WWF:s europeiska kontor.

Källor: EU-kommissionens “New Forest Strategy For 2030”, WWF EU och Greenpeace