EU-parlamentet röstade igenom kraftig satsning på biologisk mångfald
Gammal skog. Foto: Erik Hansson
På tisdagen röstade EU-parlamentet med stor majoritet igenom en resolution för biologisk mångfald med en lång rad höga krav. Bland annat att 30 procent av EU:s land och hav ska skyddas. Bland nej-rösterna hittas samtliga svenska politiker från C, M, KD och SD.
Uppdatering 10 juni kl 10:20 med kommentarer från Lina Burnelius (Skydda skogen).
• 30 procent av EU:s land och hav måste bli skyddade områden
• Minst en tredjedel av dessa områden, inklusive alla återstående primär- och gammelskogar i EU, måste skyddas ännu bättre
• Bindande mål för biologisk mångfald i städer (t. ex. gröna tak på nybyggen)
• En EU-lag om biologisk mångfald liknande EU:s klimatlag
• Snabba insatser för att hejda nedgången i populationerna av bin och andra pollinatörer och 20 miljarder euro årligen till insatser för biologisk mångfald.
• Den gynnsamma bevarandestatusen för alla skyddade arter och livsmiljöer får inte försämras fram till 2030
Det är några av de punkter som EU-parlamentet röstade igenom under tisdagen.
Beskedet möttes av jubel från miljöorganisationer. Sabien Leemans, chef för biologisk mångfaldsfrågor på WWF Europa kommenterade beslutet så här:
– EU: s strategi för biologisk mångfald till 2030 har potential att utlösa den förändring som desperat behövs för att vända förlusten av biologisk mångfald. Idag har EU-parlamentarikerna gett strategin ett välbehövligt lyft genom att kräva starka rättsliga instrument för att hjälpa till med genomförandet. Vi måste göra storskalig naturåterställning till ett rättsligt krav för alla medlemsstater eftersom frivilliga mekanismer helt enkelt inte fungerar. Dagens omröstning är en brådskande uppmaning att agera.
Skydda skogen ger ris och ros
Lina Burnelius , projektledare och internationell koordinator på Skydda Skogen, är också relativt nöjd med EU:s strategi.
– Sammantaget finns det en stark uppmaning till att ska börja vidta åtgärder för skogen, med tydligt stöd för både restaurering och formellt skydd av gammelskogar tillsammans med den oerhört viktiga uppmaningen att revidera direktivet om förnybar energi (RED). Det faktum att de efterlyser en översyn av direktivet om förnybar energi (RED) och EU:s taxonomin för hållbara investeringar ger mig hopp. När politiken gällande ekologi, energi och ekonomi behandlas inom samma ramverk samtidigt som den börjar anpassa sig till den bästa tillgängliga vetenskapen då tar vi äntligen små steg i rätt riktning, säger hon.
Men det finns en del orosmoln. Till exempel vad som menas med “gammelskog”
– Som alltid finner vi verkligheten i genomförandefasen, se till exempel ändringsförslag 4: här kan en läsa att definitionen av gammelskogar kommer att fastställas av Standing Forest Committee vilket är ett slutet forum ledd av medlemsstaterna, vilket naturligt riskerar att upprätthålla de nuvarande miljöskadliga definitioner och praxis, säger Lina Burnelius.
Kritik mot “hållbart” skogsbruk
Hon är också bekymrad över ett ändringsförslag som har försvagat formuleringen kring definitionen av hållbar skogsförvaltning. Den tidigare ENVI rapport-texten krävde “indikatorer och trösklar relaterade till biologisk mångfald för att vidareutveckla detta koncept”. Det lyder nu istället så här: “erkänner att ‘sustainable forest management’ främjar skyddet av skogens biologiska mångfald i EU.”
– Först och främst vet vi att ‘sustainable forest management’ inte har något att göra med hållbar markanvändning, det låter bara så i och med termen. För det andra är det inte ”skogsförvaltning” som ”främjar skyddet av skogens biologiska mångfald”, det är skydd av skogar som skyddar skogens biologiska mångfald. Vi behöver ökat skydd och mer “close to nature forestry”.
Hela 515 av 691 parlamentariker röstade ja till förslaget , men bland nej-röstarna hittas många svenska politiker. Exempelvis alla representanter för Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Källor: Europaparlamentet och WWF
