EU-högern röstade igenom kryphål för avskogning – Sverige klassas som “riskfritt”

Målet med EUDR är att försöka stoppa import och export av produkter såsom kakao, kaffe, gummi, soja och timmer, samt deras derivat såsom papper, som kommit från avskogad mark. Förordningen kräver även att importörer garanterar full spårbarhet av varor. Den text av EUDR som förhandlades fram och godkändes 2023 hänvisade till både avskogning och skogsförstörelse. Detta innebar att lagen satte press på att stoppa avskogning, exempelvis omvandling av skog till boskapsbete eller jordbruksmark, samt att minska den skogsförstörelse som utförs av industriellt skogsbruk, exempelvis omvandling av naturskog till trädplantage.

Lagen skulle träda i kraft 30 december 2024 för stora företag, och sex månader senare för mindre företag. Men EU-kommissionen föreslog i oktober att tillämpningen av lagen skulle skjutas upp med ett år, för att ge mer tid till förberedelser för alla berörda partner, då flera uttryckt oro för att deras beredskap inte är tillräcklig i nuläget. EU-parlamentet röstade igenom denna försening, tillsammans med andra förslag från partigruppen EPP.

Skildrade konsekvenser för nord och syd

De omfattande nya lagändringarna som lades fram av EPP en knapp vecka innan omröstningen, inkluderade bland annat en ny kategori av “riskfria”-länder. Aktörer som köper varor från denna kategorin undantas reglerna kring spårbarhet, transparens, riskbedömning samt kontroller och inspektion. Kriterierna för denna kategori nämner inte “skogsförstörelse”, och refererar istället till att landet haft ett stadig eller växande skogstäcke sedan 1990, samt har regler för att stoppa avskogning. Eftersom begreppet skogstäcke innefattar trädplantage såväl som naturskog, så kan detta bli ett kryphål for länder inom främst EU.

– Budskapet till resten av världen är tydlig: ni måste sluta förstöra era skogar, men vi inom EU kommer inte att göra slut på den omfattande förstörelse som drabbar våra egna skogar, säger Julia Christian, kampanjledare på skogs- och rättsorganisationen FERN. Hon och flera andra organisationer menar också att på grund av denna diskriminering är den nya kategorin troligtvis oförenlig med Världshandelsorganisationen WTO:s regler. 

Kaotisk process och farliga kryphål

På morgonen innan omröstningen drog EPP tillbaka nästan hälften av sina förslag. Detta inkluderade att försena tillämpning med ytterligare ett år, utöver det år som redan föreslagits av EU-kommissionen, samt att handlare skulle uteslutas från flera av skyldigheterna. Detta skedde efter att förslagen kritiserades av miljörättsorganisationer och vissa industriparter som redan investerat betydliga summor för att möta kraven i den ursprungliga EUDR-texten.

Förslaget om den nya kategorin “riskfria” länder blev kvar, och röstades igenom med en knapp majoritet (319 för; 300 emot; 20 neutrala), tillsammans med flera andra lagförslag. Mitt under röstningen klagade flera på att deras röstningsmaskiner inte fungerade. Trots detta vägrade talesman Roberta Metsola (EPP), att tillåta en omröstning. 

Under och efter omröstningen blev många upprörda. 

– Det är helt oseriöst att låta högern och extremhögern avskaffa viktiga miljölagar när inte alla haft möjlighet att rösta. Så jag hoppas att omröstningen tas om i sin helhet, sa Jonas Sjöstedt, vänster EU-parlamentariker till DN.

EU riskerar att förlöjligas och EUDR:s integritet undergrävs

Hårt kritik kom in efter att EPP la in sina förslag för en vecka sedan. Inför rösten sa före detta miljökommissionären Virginijus Sinkevičius till reportrar “jag hoppas verkligen att [EU] i slutet inte kommer att förlöjligas inför sina partners och det internationella samfundet genom att backa på en av sina största framgångar”.

Efter rösten kritiserade Fyfe Strachan, policy- och kommunikationschef för den granskande miljörättsorganisationen Earthsight, lagändringarna:

– EPP hävdade att de ville minska byråkratin, men i verkligheten undergräver detta lagens integritet och kommer göra den dramatiskt svårare att verkställa. […] Kriterierna för att avgöra vilka länder som är “riskfria” verkar utformade för att gynna Europas jordbruks- och skogsbrukslobby. Det skapar även ytterligare ett farligt kryphål som kan öppna slussarna för att varor som produceras olagligt enligt lagen kan tvättas rena genom de “riskfria” länderna. 

Julia Christian på FERN är också orolig för produkttvätt, och menar att om produkter som påstås komma från “riskfria” länder inte behöver kunna spåras för att säkerställa att de kommit från ett avskogningsfritt område, hur kan vi då säkerställa att de ens kommit från ett “riskfritt” land? Det menar även den granskande rättviseorganisationen Global Witness. 

Vad händer härnäst?

EU-parlamentet och EU-kommissionen måste komma överens för att de nya lagändringarna ska träda i kraft. Detta innebär att förslagen skickas till förhandlingar mellan representanter från EU-parlamentet, EU-rådet och EU-kommissionen. Däremot har de endast till slutet av året att komma överens, annars gäller EUDR i dess ursprungliga form, inklusive datumet då det var först tänkt att träda i kraft – 30 december 2024. Det är ännu oklart hur det kommer gå under de kommande förhandlingarna, men Julia Christian hoppas på att lagändringarna kommer läggas ned. 

– EU-rådet är mer känslig för hur EU uppfattas internationellt. De kommer troligtvis att se vilken diplomatisk skandal detta kommer att orsaka. Om rådet ger ett bestämt nej har EPP-föredraganden redan meddelat i ett mejl till sina partimedlemmar att hon kommer att dra tillbaka lagändringarna. Om EPP går in hårt så kan förhandlingarna pågå till nästa år, och då kommer EUDR redan ha trätt i kraft i dess ursprungliga form. Så de har tre veckor på sig att komma överens om lagändringarna.

Vad gäller för Sverige?

Sveriges representanter inom EU-partierna Europeiska konservativa och Reformister och PPE röstade alla för lagändringarna.  Vad detta innebär för Sverige gör Jessica Polfjärd, moderat EU-parlamentariker som tillhör EPP, klart i en intervju med DN: 
– Jag är glad över utfallet. Vi har nu en lagstiftning som gör skillnad på avskogningen i Amazonas och på det svenska skogsbruket.