Enklare att köpa lokala fröer från vilda växter
Det har varit relativt dålig konkurrens i Sverige när det gäller inhemska ängsfröer och det har tidigare saknats alternativ för att få lokalt odlade fröer som är anpassade till det klimat som råder där du bor. Nu har det blivit ändring på det.
Blomsterängodlingar i norra Sverige.
Det som kallas för ”ängsfröer” i butik kan ibland vara lite vilseledande. I vissa stora butikskedjor är det inte ovanligt att växterna odlats i andra länder. Dessutom innehåller dessa fröblandningar ofta arter som inte ens hittas vilt i Sverige och än mindre har någon koppling till ängar.
Det bästa för den biologiska mångfalden är egentligen att själv samla fröer från ängsväxter i närheten av där du bor. Se regler för fröinsamling här. Det finns flera anledningen till att det är bättre med frön från lokalt förekommande vilda växter istället för frön från helt andra delar av landet eller världen. Så här sa Cassandra Hallman, numera projektkoordinator för Naturskyddsföreningens projekt Världens längsta blomsteräng, i en intervju med Natursidan:
– Om man köper en färdig blandning så kan man till exempel få en gulmåra från Skåne och en liten blåklocka från Uppland. De kommer från olika klimat och har anpassat sig efter lokala skillnader. Om dessa frön sås på till exempel Öland så är de inte lika bra anpassade till platsen. Dessutom tappas det genetiskt kulturarvet om fröer från andra delar av landet sprids på nya platser. Det är inte jätteroligt ur en biologisk synpunkt. Man har ingen aning om de genetiska egenskaperna hos de växter som odlas. Kanske kommer de korsas med en vild population. Det är faktiskt skrämmande att tänka på vad konsekvenserna kan bli.
Bättre förutsättningar numera
Nu finns det dock lite bättre möjligheter att köpa lämpliga fröer. Pratensis, som länge varit i stort sett ensam aktör med försäljning av inhemska ängsarter odlade i Sverige, skriver på sin Facebook-sida att de idag kan erbjuda fröer från flera delar av Sverige; södra, norra och fjällen. De är också på gång med nya kontraktodlare som ska ta fram fröer lämpliga för odling i västra Sverige (trolig premiär våren 2026) och i “zon mitt” (Svealand och en bit norrut) våren 2026.
Nu har också en ny aktör gjort entré – Norrlands blomsteräng. De odlade tidigare ängsfröer åt Pratensis, men har nu bestämt sig för att satsa på att själv sälja ängsfröer. Magnus Alskog, som driver familjeföretaget berättar om varför de tog steget:
– Vi känner att vi har erfarenheter som få andra har runt odlingen av ängsfröer och att mycket mer behöver och kan göras kring det. När engagemanget och intresset hos oss växt har det känts naturligt att stå på egna ben hela vägen. Det ger oss möjlighet att utvecklas mer och det hoppas vi leder till att fler får möjlighet att använda bättre fröer, inte minst att vi är fler som lyfter frågan och bygger kunskap och intresse kring det.
Magnus Alskog
Ni har riktat in er på ängar för norra Sverige – vilka arter skiljer ängar i norr från ängar i söder?
– Norra Sverige är ett väldigt stort begrepp, floran förändras mycket både från norr till söder och öst till väst. Medelpad och Norrbotten har likheter i floran men också väldiga skillnader. Vi ser på sikt att vi kan göra bättre blandningar och mer anpassat, men det är mycket jobb och kräver massor av tid. Vi är inte där att vi kan göra superlokala blandningar än, men vi vill dit. För att komma dit måste vi få kunder och rent krasst pengar och en marknad.
Varför är det viktigt med regionalt insamlade fröer?
– Det är till exempel vanligt att entreprenörer vid större vägbyggen sprider fröer som kallas ”ängsfröblandningar” som innehåller växter som inte alls finns i den naturliga floran på platsen. Det skapar problem och det är väldigt synd för vi missar en chans att göra något bra. För vägkanter har blivit ganska viktiga botaniska lokaler, om än inte de vackraste. Det verkar som att de naturligt näringsfattiga vägkanterna ofta blir en plats där många ängsblommor klarar sig bra i dagens samhälle. Att då inte så och gynna den svenska floran är i mina ögon lite galet. I dagsläget sprids det alla möjliga fröer. Även när det används svenska ängsfröer i Norrland sprids blandningar där örterna till stor del är sådana som inte växer norr om Mälardalen, vilket är märkligt för de kommer ju inte överleva eller bidra till floran på ett positivt sätt, trots att det kostar samma.
Hur har intresset varit hittills?
– Väldigt blandat. Vi har problem med större aktörer som inte känner till oss ännu och det jobbar vi på. Vi har flera vägbyggen där entreprenörerna verkar likgiltiga och sprider lite vad som helst i fröväg och försvarar det med att det råder ”fröbrist”. Jag skulle önska att till exempel Trafikverket engagerade sig ännu mer och gör ännu mer verkstad av sina intentioner kring användandet av ängsfröer. Positivt är att Naturskyddsföreningen gör ett fantastiskt jobb i att lära och lyfta ängarna, Fröets dag och alla deras engagemang kring ängsfröer är mycket imponerande. Här dras det stora lasset tillsammans med andra engagerade företagare med lien i högsta hugg.
