Engagerat, vetgirigt och inkluderande riksårsmöte hos unga miljökämpar

Talande budskap mellan fältbiologer. Foto: Erik Hansson

70-åriga föreningen Fältbiologerna ordnade 3-7 januari 2018 sitt Riksårsmöte. Flera dagar av miljöaktiviteter och demokratiskt arbete för unga naturvänner, som det är svårt att inte bli inspirerad av.

Det är fredag eftermiddag den 5 januari 2018. Kristofferskolan i Stockholm är relativt öde. Skolans ordinarier elever har fortfarande jullov, men inne i de stora salarna pågår på sina håll febril aktivitet. Fältbiologernas årliga Riksårsmöte är inne på sin andra dag. Dagen innan har de varit vid det närliggande Bromma flygplats, demonstrerat mot flygandet och klimatutsläppen och blivit guidade i Judarskogens naturreservat, som också ligger i närheten.

När jag anländer till mötet pågår yttrande om flera viktiga frågor som det ska röstas om dagen efter. Ska medlemstidningen bara komma ut med två nummer om året, övergå till att bli digital eller fortsätta som nu? Vad ska föreningens politiska fokusområde vara under 2018? Hur hög ska medlemsavgiften vara?

De 40-50 medlemmarna som är på plats är aktiva. De ställer frågor, kommer med synpunkter, diskuterar, går runt och samlar in argument för och emot de olika frågorna. Dagen efter ska frågorna avgöras i omröstningar. Det påminner om en övning i demokrati på gymnasienivå, men det är på riktigt. En riktig förening, verkliga frågor och äkta engagemang.

Diskussioner om de olika förslag som det skulle röstas på under Riksårsmötet. Foto: Erik Hansson

Ska det bli fokus på skog 2018?
Det sägs ofta att det är svårt att få yngre att involvera sig i föreningslivets ganska byråkratiska process, men så är inte fallet här på Riksårsmötet. Det märks omedelbart på stämningen. Folk är engagerade, intresserade och drivna. De uttrycker tydliga åsikter, det är ingen tvekan om att de brinner för sina frågor och de verkar stolta, både över föreningen och sitt engagemang.

Som till exempel Isak Vahlström från Vilhelmina. Han har varit med i Fältbiologerna sedan fyra år tillbaka och är nu aktiv i föreningens Skogsnätverk – för de som brinner lite extra för att leta lavar och vedsvampar eller bara helt enkelt gillar skogar. De gör varje sommar en längre resa till ett lämpligt område som behöver inventeras. Då är de ute i fält i flera dagar för att leta efter signalarter och lära sig av varandra. För Isak blev resan sommaren 2016 ett uppvaknande. Från fågelskådare till “artallätare” och ett starkt skogsengagemang. Under dagens yrkanden pratar han lite extra om skogen. Han vill gärna att det ska bli föreningens nya politiska fokusområde.

– Ja, jag har gått runt och kampanjat lite för skogen här, säger han och skrattar. 

Även Linda Johannesson är engagerad i skogsnätverket. Just nu extra mycket kring Ore skogsrike där Sveaskog vill avverka skyddsvärda skogar med rödlistade arter. Fältbiologerna var tidigt på plats och nu turas folk från flera föreningar om att bevaka området så att inte skogsmaskinerna plötsligt kör in och börjar avverka de gamla skogarna. Sådana övertramp är inte ovanliga i de svenska skogarna.

Ore skogsrike – en naturskog proppfull av rödlistade arter som Sveaskog vill avverka, vilket Fältbiologerna protesterar mot. Foto: Sebastian Kirppu

Vem ska leda Fältbiologerna?
En annan fråga gäller styrelsen. Ska de få förnyat förtroende eller byts den ut? Nuvarande ordförande Johan Andersson bekänner att han är något nervös, men att han hoppas att han får förnyat förtroende. Fungerar det bra kan han fortsätta i flera år till eftersom han bara är 22 år.

Men även om Fältbiologerna uppmanas “hålla stövlarna leriga” finns det även annat engagemang här. Miljö och klimat är allt viktigare frågor för dagens unga. Eller rättare sagt – DEN viktigaste frågan bland folk mellan 18 och 29 år enligt en ny undersökning. Det märks också inom Fältbiologerna.

Den senaste tiden har föreningen också gått igenom en viss prövotid. Kanske till och med en identitetskris. På förra årets RÅM röstades om föreningen skulle skrota sitt namn och byta till “Natur och ungdom”. Detta för att visa att föreningen är mer än leriga stövlar och förtydliga att det inte krävs någon biologutbildning för att vara en fältbiolog. Det räcker fint med att bry sig om klimatfrågan eller bara gillar naturen i allmänhet. 

Något som Malin Jacobsson, kommunikation- och medlemssamordnare på Fältbiologerna, betonar:

– Fältbiologerna finns för att unga ska kunna lära sig. Vi ska vara inkluderande och är en organisation där du får vara den du är, säger hon.

Det är också tydligt på RÅM 2018 att det inte bara är en förening för de som är aktiva och tar för sig. Det går alldeles utmärkt att vara med och framför allt hålla sig i bakgrunden och lyssna på andra. Det är en förening för alla. Eller rättare sagt alla under 26 år.

Rebecka Le Moine var på plats för att berätta om naturengagemang och Biologiska mångfaldens dag 22 maj. Foto: Erik Hansson

Föreläsningar av unga miljökämpar
Förutom yttranden, gemensamma aktioner, umgänge och utflykter bjuder RÅM 2018 även på flera föreläsare. Kajsa Fernström Nåtby, ungdomsrepresentant på FN:s klimatmöte COP23, berättar till exempel för de närvarande fältbiologerna hur det var på plats under toppmötet. Om vilken skillnad det går att göra som representerat och om hur USA hade två olika team på plats. Ett officiellt som inte var så inblandade i beslut och ett inofficiellt som företrädde delstater, privatpersoner och företag som var betydligt mer inne på Parisavtalet än Trump-administrationen. 

Föredraget hålls hela tiden extra levande av frågor. Fältbiologerna frågar om allt från vissa ords betydelse till att ifrågasätta hur bra Parisavtalet egentligen var (“glädjande att länder kunde enas, men det räcker inte”). Kajsa Fernström Nåtby avslutar sitt föredrag med att hylla Fältbiologerna, vikten av deras insatser och poängtera vilken skillnad de gör och att folk lyssnar på ungdomar. Hon berättar bland annat att det blev som mest fokuserad tystnad under toppmötet när Timoci Naulusala från Fiji tog till orda på COP 23.

Efter en kurs i hur man skriver bokstäver effektivt (exempelvis till banderoller), var det dags för Rebecka Le Moine att berätta om Biologiska mångfaldens dag 22 maj. Egentligen berättade hon framför allt om hur vi alla kan göra något för miljön genom att berätta om sin egen koppling till Fältbiologerna. Hon funderade själv för några år sedan på ett RÅM över sin plats i Fältbiologerna och miljörörelsen. Idag, bara några år senare, är hon utbildad biolog, aktiv i flera naturföreningar och utsedd till Årets miljöhjälte för sitt miljöengagemang. “Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något”, som Rebecka poängterade innan hon mottog fältbiologernas applåder.

LÄS ÄVEN: • Biologiska mångfaldens dag 22 maj – en internationell dag för världens arter

Skogen “vann”
Hur gick det då under lördagens omröstning? Jo det blev Isak Vahlströms och Linda Johannessons linje som vann. Fältbiologerna kommer ha fokusera extra mycket på skogen 2018. Något som ordförande Johan Andersson kommenterar så här:

– Inte många känner till att människan bedriver en global massutrotning av djur och växter. I Sverige har mer än 60 procent av den produktiva skogen kalhuggits bara sedan 1950. Det gör att värdefulla djur- och växtarter förlorar miljön de behöver för att överleva och de utrotas i en alarmerande takt. Fältbiologerna kräver politisk handling som skyddar våra dyrbara, vackra skogar och värnar om dess miljömässiga och sociala värden.

Johan Andersson kan också andas ut. Han omvaldes till ordförande i ett år till.

Vad är ditt samlade intryck av RÅM 2018?
– Som vanligt är det en grupp otroligt engagerade personer som har samlats för att utbyta erfarenheter, idéer och kunskap, berättar Johan Andersson. Det känns tryggt att kunna kombinera heta debatter med ett så omtänksamt och gemenskapsbyggande klimat. Det finns en demokratisk färdighet hos medlemmarna som jag är väldigt stolt över och som är viktig för dagens samhällsbyggande. 

Hur ser du på Fältbiologernas fortsatta arbete?
– Riksårsmötet har producerat över 30 förtroendevalda för olika uppdrag, en uppdaterad organisationsstrategi och skogfrågor som ett viktigt politiskt fokus. Vi växer i medlemsantal och har pekat ut en ambitiös riktning framåt för Fältbiologerna. Under valåret 2018 kommer Fältbiologerna att peka ut en ambitiös riktning framåt för miljöpolitiken.

Dagarna efter RÅM 2018 är det två saker jag inte kan släppa – upplevelsen av så engagerade unga människor som samsas i demokratisk anda och den symboliska platsen för mötet. Inom promenadavstånd från dels den skyddade naturen i Judarskogens naturreservat, som en gåva från tidigare generationer, och dels Bromma flygplats – en tung klimatutgift som vi dumpar i knät på dem.