Sydlig kärrsnäppa.
Den sydliga kärrsnäppan har minskat i antal med över 93 procent. Nu inleds en kraftsamling för att rädda arten.
Det går inte bra för den sydliga kärrsnäppan – en underart till kärrsnäppa. På 1930-talet fanns det troligen minst 1000 häckande par i landet. I dagsläget återstår bara 65 par och arten bedöms av SLU Artdatabanken vara akut hotad. Den lilla vadarfågeln vill ha öppna och blöta ängsmarker och hittas främst på kortbetade strandängar i Götaland. Sådana miljöer är ovanliga i dagens jordbruksmarker som ofta är utdikade med för lite vatten och uppodlade så att få andra arter än grödorna som odlas trivs.
Nu inleder Nordens Ark och Birdlife Sverige ett nytt fyraårigt samarbete, finansierat av Postkodstiftelsen, för att försöka rädda den sydliga kärrsnäppan. Niclas Lignell, fågelskyddssamordnare på Birdlife Sverige, berättar att arbetet i stort sett bygger vidare på Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för sydlig kärrsnäppa som förvaltats av Länsstyrelser i berörda län.
– Vi kommer inledningsvis att fokusera våra insatser där populationen i dag är som stabilast, om det nu går att prata om en stabil sådan, nämligen på Öland och i Skåne. Första året skall främst ägnas åt att inventera par, lokalisera boplatser samt studera predationstryck, berättar han.
När de funnit svar på hur och var dessa par lever tar en ny fas vid för att optimera lokalerna för sydlig kärrsnäppa. Det kan till exempel handla om att reglera hur hårt området betas, om det behöver mer eller mindre vatten, samt om man behöver minska trycket från predatorer.
– När vi har goda habitatbetingelser är det dags att hjälpa kärrsnäpporna och dess ungar under de första kritiska veckorna innan de blir flygga. Det är då Nordens Ark kommer in i bilden, berättar Niclas Lignell.
Föds upp i trygg miljö
På Nordens Ark föds de sydliga kärrsnäpporna upp med en metod som kallas ”head starting”, som visat sig framgångsrikt hos andra vadare, bland annat i projekt för skedsnäppa och rödspov i Storbritannien. Ägg samlas in och kläcks i en skyddad miljö på Nordens Ark. När ungarna nästan är flygfärdiga (“flygga”) sätts de tillbaka på den plats där de skulle varit naturligt fram till den dagen.
– En större och nästan flygfärdig unge kan skydda sig betydligt bättre mot rovdjur. De har då fått ett försprång i livet och är inte längre lika sårbara, säger Emma Nygren, bevarandebiolog på Nordens Ark.
För att förbättra livsmiljöerna för den sydliga kärrsnäppan ska bland annat fler diken pluggas igen för att skapa fler grunda vattensamlingar och strandängar ska återskapas.
Vilka andra arter kan tänkas gynnas av ert arbete för sydlig kärrsnäppa?
– I och med att vi kommer att arbeta med biotopsförbättrande åtgärder och förebyggande av predation kommer vi också att gynna arter som lever i samma habitat till exempel större strandpipare, rödspov, tofsvipa och rödbena.
