En av fem fågelarter i Europa hotad eller nära hotad
Enkelbeckasin – en av arterna som minskat kraftigt i Europa på sistone. Foto: Zsombor Károlyi
En genomgång av 544 fågelarter i Europa visar att det går dåligt för vår världsdels fåglar.
För fjärde gången släpper Birdlife International sin rapport “European Red List of Birds”. De tidigare genomgångarna skedde 1994, 2004 och 2015. Baserat på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlistekriterier har de gått igenom 544 fågelarter. Varje art har sedan klassificerats från “livskraftig” till “utrotad”.
– Eftersom fåglar är så känsliga för förändringar i sina miljöer så är de en perfekt indikator för att förstå hur vår planet mår. Allt liv på den här planeten är sammankopplat, så när fåglar är i fara, är vi alla i fara, skriver Birdlife International.
Rapporten kan sammanfattas så här: • En av fem fågelarter i Europa är hotade eller nära hotade av utrotning • En av åtta fågelarter är klassade som sårbara, starkt hotade eller akut hotade • Fem fågelarter anses vara regionalt utrotade • En av tre fågelarter har minskat i antal de senaste årtiondena • Havsfåglar, änder, vadar, rovfåglar, lärkor, sparvar och törnskator är de som minskar snabbast i antal
Några arter som det går riktigt dåligt för är jungfrutrana (minskat med över 50 procent sedan 2015), enkelbeckasin, ejder, kustlabb, tallsparv och tundrapiplärka.
De miljöer som har störst andel hotade arter: • Jordbruksmarker och gräsmarker: 33 procent • Marina miljöer: 29 procent • Våtmarker: 13 procent • Skogar: 9 procent • Buskmarker: 9 procent • Klippområden: 4 procent • Dammar: 4 procent
– Resultaten visar att vi inte lyckas förvalta vårt land, sötvatten och hav på ett hållbart sätt. Vi vill och behöver se Europa gå före i världen när det gäller att återställa naturen, men för att det ska hända krävs inget annat än en omvandling av våra ekonomier. Denna omvandling måste börja nu, i vad FN har kallat decenniet för ekologisk restaurering, säger Martin Harper, regiondirektör, Birdlife Europe
Huvudanledningarna till minskningarna: • Storskalig exploatering av landskapet • Intensivt jordbruk • Överexploatering av marina resurser (överfiske) • Förorenade sötvatten • Ohållbart skogsbruk • Utveckling av infrastruktur
Insatser ger effekt
Det finns positiva trender i rapporten. 21 procent av Europas fågelarter ökar i antal. Bland de goda nyheterna hittas till exempel att det går bra för röd glada (inte minst i Sverige), lammgam, kungsfiskare och den azoriska domherren. Det tas också upp exempel på framgångsrika naturvårdsarbeten som gjort skillnad.
– Ett budskap från denna rödlista är att vi kan förbättra situationen för Europas fåglar. Fågelpopulationer i Europa sjunker främst för att de tappar sina livsmiljöer, och det finns lösningar på det. Storskaligt restaureringsarbete vid sidan av skyddet av de få naturliga livsmiljöer som finns kvar i Europa kommer inte bara att hjälpa fåglar att överleva. Det kommer även hjälpa mänskligheten att överleva, säger Claire Rutherford, naturvårdschef vid Birdlife Europe.
I sina förslag på lösningar för Europas fåglar återkommer Birdlife till att vårt brukande av naturen måste bli mer småskaligt och hållbart. Det gäller jordbruk, skogsbruk, fiske och all annan exploatering av naturen. Dessutom anser organisationen att betydligt mer natur måste skyddas och att skyddet måste efterlevas.
I fjol släpptes en rapport om Sveriges fåglar, som visar att det går allt sämre även här. Bland förändringarna märks att ytterligare åtta skogsarter hamnade på rödlistan.
Källor: BirdLife International och European Red List of Birds
