Filippinskt spökdjur. Foto: Lisa Sihlberg
Naturfotografen Lisa Sihlberg reser runt i Filippinerna, Borneo och Sumatra, bland annat för att uppmärksamma utsatta arter och skyddsvärd natur. Här berättar hon om det filippinska spökdjuret och det arbetet som läggs ned för att rädda den spännande lilla primaten.
Philippine Tarsier and Wildlife Sanctuary. Foto: Lisa Sihlberg
“Ön Bohol med dess dryga 1,5 miljoner invånare utgör en egen provins inom ögruppen Visayas i Filippinerna. Invånarna på den 4 117 km2 stora ön lever främst på turism och banan- och mangoexport.
Förutom snorkling och dykning bland korallrev i världsklass är ön kanske mest känd för Chocolate Hills, som utgörs av inte mindre än över 7000 höga kullar som sticker upp bland böndernas många risfält i den centrala delen av Bohol. Kullarna har en så pass hög saltsammansättning att all vegetation bränns när solen lyser på dem. Det är detta fenomen som gett kullarna dess namn.
Något söder om Chocolate Hills ligger den lilla byn Corella och Philippine Tarsier and Wildlife Sanctuary, ett 8,4 hektar stort område som drivs av den icke vinstdrivande organisationen Philippine Tarsier Foundation Inc. Organisationen bildades 1996 med målen att uppmärksamma hoten mot det filippinska spökdjuret (Tarsius syrichta) eller maomag som den lokalt kallas. Avsikten är att skydda denna lilla primat samt dess levnadsområden på Bohol, men även att skapa nya skyddade områden där den kan utplanteras.
De stora ögonen som kännetecknar det filippinska spökdjuret vittnar om att det är nattaktivt. Ögonen kan inte röra sig i sina ögonhålor, vilket istället kompenseras med att huvudet kan vridas hela 180 grader. Detta gör att det även kan hoppa baklänges med hög precision. Spökdjuret lever främst på insekter och grodor men kan även fånga mindre fåglar.
Filippinskt spökdjur. Foto: Lisa Sihlberg
Trots att det näst intill inte har några naturliga fiender i vilt tillstånd är det rödlistat som “nära hotad” enligt IUCN. Detta beror främst på illegal handel och minskning av dess naturliga levnadsområden. Varje spökdjur lever ensamt i utkanterna av regnskogsområden och behöver ett revir som är minst en hektar stort. Spökdjuret kan bli uppemot 25 år i vilt tillstånd, men överlever oftast inte mer än ett par veckor upp till ett år i fångenskap, då det är mycket känsligt mot ljud och beröring. Vid den stress som ofta uppkommer i fångenskap är det inte ovanligt att det tar sitt eget liv genom att dunka huvudet mot något hårt föremål.
Det är endast i Philippine Tarsier and Wildlife Sanctuary som spökdjuret hålls inhägnat lagligt även om flera andra lokaler med spökdjur finns på Bohol. Några hålls även fångna i burar längs floden Loboc, där många turister vistas. Det är viktigt att inte på något sätt stödja dessa aktörer genom att ställa upp på foto eller klappa dessa spökdjur som inte sällan stressas ihjäl av misshanteringen. Genom att istället besöka Philippine Tarsier and Wildlife Sanctuary kan man njuta av att vistas inom reservatet och samtidigt göra en god insats då inträdet går till att bevara denna lilla primat.
Förutom att 80 procent av intäkterna, som huvudsakligen kommer från besökare, direkt går till forskning kring spökdjuren satsar även Philippine Tarsier Foundation Inc stora medel på ekoturism och skapar på så sätt nya arbetstillfällen inom bevarande för lokalbefolknignen på Bohol.
Eftersom det finns så lite vetskap om det Filippinska spökdjuret fokuserar organisationen även mycket på forskning och forskningsprogram kring dess levnadsvanor och behov för att på så sätt kunna hjälpa spökdjuret att överleva i dess rätta miljö.”
Läs mer:
• Om det filippinska spökdjuret och Philippine Tarsier Foudation Inc på deras hemsida
• Fler av Lisa Sihlbergs bilder på hennes presentationssida.
