Ekosystem förbättras när topprovdjur återvänder
Havsuttrar har återvänt till kustområdena runt centrala Kalifornien och det har fått en lång rad positiva effekter på landskapet.
Havsutter.
Brian Silliman, professor i marinbiologi vid Duke University’s Nicholas School of the Environment, berättar att det normalt sett bara är storskaliga krafter, som orkaner eller extrema förändringar av tidvattenflöden, som kan förändra hela kustlandskap, men att det även visat sig att topprovdjuret havsuttrar har en storskalig påverkan.
– Vår studie, som bygger på fältexperiment, modellering och mätningar före och efter, understryker de långtgående fördelar som kan uppstå i ett ekosystem när ett topprovdjur återintroduceras. Det väcker frågan: I hur många andra ekosystem världen över skulle återinförandet av ett tidigare topprovdjur kunna ge liknande fördelar?
Prisvärd rewilding
I områden där havsuttrar återvänt har erosionen vid bäckar och kärr minskat med 90 procent, trots att stigande havsnivåer och starkare tidvattenströmmar borde öka erosionen. När marken inte längre spolas ut i havet ges också möjligheter för vegetationen i våtmarker och vattendrag att återhämta sig. Då bildas täta rotsystem som kan stå emot översvämningar eller vågor.
De positiva effekterna beror på att havsuttrarna äter växtätande krabbor som tidigare har kunnat beta ner undervattensväxterna utan någon större risk för rovdjur. Havsuttrarnas återkomst, efter att ha utrotats från området av pälsjägare, ger därmed också väldigt värdefulla så kallade ekosystemtjänster.
– Det skulle kosta miljontals dollar för människor att bygga upp dessa bankar och återställa kärren. Havsuttrarna stabiliserar dem gratis i utbyte mot en krabbfest, säger Brian Silliman, professor i marinbiologi vid Duke University’s Nicholas School of the Environment.
Även tidigare studier har visat att havsuttrar gynnar kustområden. På andra håll genom att äta sjöborrar och andra ryggradslösa djur som i sin tur äter tång. När tångskogar återställs återskapas också viktiga barnkammare åt fiskar och andra marina djur och det binds också stora mängder kol. En annan studie kom fram till att bara genom att skydda och återetablera havsuttrar kan man underlätta lagringen av 5,2 miljoner ton kol per år.
Läs mer om havsuttrar
Havsuttrar kan bli ungefär 1,5 meter långa och har en oerhört tät päls. På varje kvadratcentimeter finns lika mycket hår som en människa i snitt har på huvudet och mellan varje hårstrå finns små isolerande luftbubblor.
För det mesta äter havsuttern musslor, snäckor och sjöborrar, men den kan också äta fisk och har förmågan att kunna dricka saltvatten. Normalt sett spenderar de en timme på morgonen med att dyka efter föda och spenderar sedan mycket tid med att vila. Då lägger de sig på rygg och håller varandra i tassarna så att de bildar små flytande kolonier av sovande uttrar. En vilande koloni kan bestå av 10-100 individer, men det har upptäckts kolonier med upp till 200 tasshållande havsuttrar.
Källor: Nicholas School of the Environment och Nature
