Gå till innehållet
Mjällådalens naturreservat.

Mjällådalens naturreservat.

Efter över 20 års kamp: Unik skogsravin skyddad

Vissa kamper för naturområden är längre än andra. Elisabeth Nilsson hade börjat ge upp om området som hon började kämpa för 1998. Men så plötsligt händer det.

– Tänk dig själv att du jobbat med något i över 20 år och inget händer. Jag var helt inställd på att det inte kommer att ske något under min livstid. Och så helt plötsligt händer det.

Det säger Elisabeth Nilsson i Ljustorp i Västernorrland. Det var hon som 1998 upptäckte Mjällådalen, väster om Höga kusten.

Stigfinnaren fick ingen respons

– Jag kallas “Stigfinnaren” här i bygden. Jag har som hobby att springa runt och leta gamla fäbodstigar. Den här dagen följde jag stigar från en gammal karta och hittade då en gammal dalgång. Den var helt okänd för mig trots att jag bott här i 45 år. Jag blev helt betagen av naturen. Geologin där nere var “oj! oj!”.

Mjällåns dalgång.

Mjällåns dalgång sträcker sig från Bastusjön i Ångermanland till Indalsälvens delta i Medelpad, en sträcka på ca 50 km. Naturreservatet Mjällådalen är 413 hektar stort.

Elisabeth “fortsatte kuta runt” i Mjällådalen och hittade mängder av höga naturvärden. Hon kontaktade direkt Länsstyrelsen och berättade att området borde skyddas.

– Men jag fick ingen som helst respons. Det resulterade i beslutsamhet. Jag sa till mig själv att “jag ska se till att det skyddas”, berättar hon nu, 26 år senare.

Vackert och unikt artrikt

Hon inledde ett långsiktigt, envist arbete för att få området skyddat. Elisabeth har kontaktat media, hållit igång dialogen med länsstyrelsen, tagit fram broschyrer, hemsidan mjällådalen.se och fortsatt kämpa. 2009 besökte Skydda skogens och Naturskyddsföreningens projekt Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker Mjällådalen. Området beskrevs då av deltagarna som ”alldeles fantastiskt med vildmarkskänsla”.

– Det är en väldigt speciell geologi där, berättar Elisabeth Nilsson. Det känns när man går där på stigarna som jag gjort iordning. Det är också helt unikt botaniskt och vi har hittat över 3000 arter som är registrerade i Artportalen. Nästan 200 av dem är rödlistade. Det måste vara någon sorts rekord, åtminstone här i Norrland. I vanliga naturreservat kan de skryta om att det finns 15 rödlistade arter.

Mjällådalen.

Mjällådalen.

Elisabeth är själv “speciellt nördig på vedsvampar” och har också varit med om att hitta flera riktigt sällsynta arter i området. Bland annat klotsporig murkla och flera nya svamparter för landet.

“Schizofren” vardag

2013 pekade WWF ut Mjällådalen som “en särskilt skyddsvärd svensk pärla”, men det kom fortfarande inga lugnande besked från Länsstyrelsen. För Elisabeth var den här tiden något märklig. Hon jobbade nämligen på dagtid åt de företag som skulle kunna tänkas avverka skogarna i Mjällådalen.

– Jag har jobbat med data och programmering och var med och tog fram ett system för att skogsmaskinerna skulle kunna kommunicera direkt med kontoret. Det blev nästan schizofrent. Jobbtiden ägnade jag åt skogsmaskiner, som jag hatade på fritiden för att de förstörde mina skogar.

En första seger 2022

Men till slut kunde hon slappna av något. 2022 fick 413 hektar av området skydd i naturreservatet Mjällådalen.

Hur var det att få uppleva att din långa kamp till slut bar frukt?
– Ja men gissa! Jag for och köpte en flaska champagne.

Men kampen fortsatte. Hela det skyddsvärda området var inte skyddat. Det var först nu, hösten 2024 som Elisabeths favoritdel av området fick långvarigt skydd; Nedre Mjällådalen.

– Det är ett mindre naturreservat än det som skyddades 2022, men om man vill se allt i Mjällådalen på kort tid så ska man gå i det nya. Här finns allt på ett litet området. Det kan verkligen rekommenderas.

Engagemanget i området fortsätter

När nu hela området fått skydd innebär det dock inte att Elisabeth har slutat engagera sig i området.

– Jag har ett nytt projekt i samma område. Jag måste ju sysselsätta mig med något. Så nu skapar jag en lång vandringsled från Indalsälvens delta, längs älven, genom dalgången och Mjällån till Västanåfallet. Den startar från Timrå järnvägsstation. Det är flera dagsetapper. Det ska byggas en bro nästa år och Trafikverket ska göra så att man kan gå under en bro. Det blir också klart nästa år, berättar Elisabeth Nilsson.

Den skyddade naturen blir därmed lättare att uppleva och fler kan följa de gamla fäbodstigar som Elisabeth gick för drygt 26 år sedan, ovetandes om vad som skulle bli hennes stora, framgångsrika kamp.

Mer att läsa