Grön havssköldpadda. Foto: Brocken Inaglory, CC BY-SA 3.0, Länk
Nyligen avslutades FN-mötet om biologisk mångfald (COP 14) som hölls i Egypten. På plats var representanter för 196 länder som hade i uppgift att ta fram en färdplan inför nästa FN-möte i Peking 2020, då en ny handlingsplan för biologisk mångfald ska lanseras. Lovisa Hagberg från Världsnaturfonden WWF var på plats.
Biologiska mångfaldsmötet I Egypten genererade inte i närheten av samma uppmärksamhet som klimattoppmötet som pågår nu i Polen. Det är ett faktum som kritiseras av Jonathan Baillie, chefsforskare vid National Geographic Society. Han menar att det mötet i Egypten kommer fram till är en förutsättning både för ekonomiska mål och klimatmålen:
– Konventionen för biologisk mångfald får betydligt mindre uppmärksamhet än den borde, med tanke på dess vikt. Vi har massor av människor som uppmärksammar [Världsekonomiska forumet i] Davos eller som håller koll på konventionen för klimatförändringar och de omedelbara resultat som de fokuserar på. Men alla dessa stora konventioner är beroende av konventionen för biologisk mångfald, säger han till Mongabay.
LÄS ÄVEN: • FN: Bevara biologisk mångfald annars dör vi också ut
Några som var på plats och som ger mötet i Egypten uppmärksamhet är Världsnaturfonden. Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på WWF, deltog under mötena i Egypten och hon upplevde både orosmoln och hopp.
– Det är mycket allvarligt att vi inte når målen för att rädda den biologiska mångfalden till 2020. Men det är positivt att länderna är överens om hur den nya räddningsplanen ska tas fram, att alla ska kunna delta och att man redan nu ser på hur planen ska kunna finansieras, säger hon.
Den nya räddningsplanen ska gälla 2020-2030 och ersätter de så kallade Aichi-målen som antogs på FN:s mångfaldskonferens i Nagoya 2010.
LÄS ÄVEN: • Prisbelönt klimatforskare: Låt naturen hjälpa till och få makthavare förstå
– Den minskande biologiska mångfalden är ett globalt miljöproblem. Trycket på arterna ökar, ekosystem skadas och samspelet mellan organismer rubbas. Samtidigt är naturen helt avgörande för människans välmående och välstånd, skriver Världsnaturfonden i ett pressmeddelande.
Lovisa Hagberg anser att det gjordes framsteg på mötet gällande kopplingen mellan klimat och biologisk mångfald, samt hur biologisk mångfald kan integreras i beslutsfattande inom andra sektorer som infrastruktur, hälsa, produktion och konsumtion. Framsteg nåddes också genom att identifiera värdefulla havsområden som bör skyddas.
– Utanför förhandlingarna pågår ett stort antal sidomöten och det märks att många olika sorters aktörer ser allvaret i situationen för naturen och den biologiska mångfalden och vill göra konkreta bidrag. Exempelvis har städer och kommuner träffats för att diskutera hur de kan bidra, liksom urbefolkningar och lokalsamhällen som förvaltar många av de mest mångfaldsrika ekosystemen.
LÄS ÄVEN: • Tillräcklig kunskap om massutrotningen – politiskt agerande saknas
Förhandlingarna i Egypten handlade annars mycket om processen framåt, tekniker för rättvis tillgång till och fördelning av nyttan från genetiska resurser och hur man ska finansiera den kommande planen.
Är det något särskilt som överraskade dig positivt?
– Positivt är den stora uppslutningen av icke-statliga aktörer som vill se en stark överenskommelse om biologisk mångfald för perioden efter 2020 – städer och kommuner, ungdomar, företag! Det behövs ett stort tryck för att åstadkomma tillräcklig förändring, och ju fler det är som inser lägets allvar, ju större är möjligheterna att få till det, säger Lovisa Hagberg.
Hur ser förutsättningarna ut för ett nytt avtal 2020?
– WWF hoppas och tror att länderna ska kunna lösa de frågor som ännu står i vägen för en överenskommelse om vägen fram till 2020.
