Dubbelt så många värmeböljor i Stockholm 2100
2018 var ingenting mot det som komma skall enligt en ny rapport.
Torr mark med ett spår av rådjur.
Det blir allt vanligare med värmeböljor i världen. Mellan åren 2013 och 2022 skedde nästan dubbelt så många värmeböljor globalt sett jämfört med perioden 1986-2005. Det gäller även i Sverige. Enligt en ny rapport, baserad på bland annat European State of the Climate 2023/Copernicus och The Lancet Planetary Health, är Stockholm en av de städer som har snabbast stigande temperaturer. Det kommer leda till allt fler värmeböljor.
Under det rekordvarma och torra 2018 uppmättes i Stockholm 25 dagar med värmebölja – det vill säga “en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25,0°C minst fem dagar i sträck”. Då dog 750 personer fler än normalt i Sverige och värst är det i storstäder. Till år 2100 kan antalet dagar med värmeböljor stiga till över 60(!) dagar per sommar enligt den nya rapporten, som sammanställts av Sweco, ett företag som arbetar med att utforma samhällen och städer.
Drabbar samhället på många sätt
– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme. Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på Sweco.
Graf som visar avvikelser i marktemperaturer i Europa mellan åren 1950 och 2023 jämfört med snittet för referensperioden 1991–2020.
Dessa värmeböljor påverkar jordbruk, djurhållning, bevattning, dricksvatten och är en ren hälsofara för befolkningen. Dödligheten till följd av värme har ökat med cirka 30 procent de senaste 20 åren enligt European State of the Climate report 2023.
– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan. Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på Sweco
Läs mer om värmeböljor
- Höga temperaturer slår hårt mot fåglar i jordbruksmark
- 900 personer fler än normalt dog i Englands värmebölja 2019
- Qatar har nu AC utomhus för att tackla upphettningen
- Minst 10% av världens el går till att kyla ned bostäder
- Kraftig ökning av dödsfall i Sverige under värmeböljan 2018 – värst i storstäder
Källa: Sweco
