Dramatisk dokumentär om tillståndet för torsken och Östersjön

Om torsken försvinner från Östersjön riskerar hela havets ekosystem att kollapsa. Peter Löfgren ger sig i programmet “Torsken – havets hopp” ut på en resa och hoppas få svar; finns det något hopp om att rädda torsken och Östersjön? Foto: Peter Ljungberg/SVT

Torsken mår sämre än någonsin. I en dramatisk och skrämmande dokumentär på SVT letar journalisten Peter Löfgren efter hopp i ett ekosystem som vi svenskar bor granne med och som vi varit med och förstört. Idag dammsugs Östersjön med trålare för att fisken ska bli foder åt minkpälsindustrin och laxodlingar.

2001 gjorde journalisten Peter Löfgren filmen “Den sista torsken”. Redan då hade torskbeståndet i Östersjön minskat kraftigt. Nu, 18 år senare, mår torsken sämre än någonsin.

LÄS ÄVEN: • Rapport om svenska fiskbestånd – allt sämre för gädda, ål och torsk

– Torsken är en spegling av hur Östersjön mår. Den är liten, mager och full av mask, som de säger i den nya dokumentären “Torsken – havets hopp”.

Ekosystemen kollapsar när haven dammsugs
Om torsken försvinner från Östersjön riskerar hela havets ekosystem att kollapsa. Vad var det då som gick snett och finns det något hopp om att rädda torsken och Östersjön? Peter Löfgren följer småskaliga yrkesfiskare som känner hopplöshet inför att myndigheter och politiker inte gör något åt en situation som varit känd så länge. Han träffar en affärsman på ett av företagen som dammsuger haven med sina trålar och möts av oförstående inför krisen. Han träffar också forskare som undersöker vad som kan göras för att rädda torsken.

De småskaliga yrkesfiskarna som uttalar sig i dokumentären berättar att det började gå snett redan 1986. Då trålades “all torsk bort på två år”, berättar Tom Sundell som fiskat hela sitt liv. Nu håller dessutom samma sak på att hända med strömmingen. I dagsläget får de bara en tiondel av vad de fick upp för 20 år sedan.

LÄS ÄVEN: • Fisket riskerar att försvinna helt i Skåne, Blekinge och Halland

De småskaliga fiskarna som uttalar sig i dokumentären menar att trålningen är en förkastlig metod som inte ägnar sig åt naturlig förvaltning genom att låta fiskar vara kvar i havet. “Det är det första vi får lära oss – att inte rubba balansen”.

– Jämfört med 2007 är det knappt värt att åka ut nu. Då pratade man om hur många hundra kilogram man fick. Nu om hur många torskar man får, säger en av yrkesfiskarna i dokumentären.

Vill få ett förbud mot storskaligt, okontrollerat fiske
Tillsammans med flera andra fiskare vill de förbjuda industrifisket som dammsuger haven med trålar. Det hotar hela den gamla fiskenäringen. Inte minst eftersom det sker oerhört liten kontroll över vad industrifisket tar upp. Medan de småskaliga fiskarna måste redovisa allt de tar upp fiskar de stora trålarna så mycket fisk på en gång att det enligt Havs- och Vattenmyndigheten “vore orimligt” om de skulle behöva redovisa vad de tar upp.

Politiker i EU och Sverige har gynnat det storskaliga fisket. I dagsläget åker jättetrålar runt och tar upp mer strömming i en enda last än vad Tom Sundell tar i hela sitt liv. De tar även mängder av skarpsill och med följer även en hel del torsk, men hur mycket är det ingen som vet. Det sker knappt några kontroller.

LÄS ÄVEN: • Nya torskfiskekvoter i Östersjön betydligt högre än forskares rekommendationer

Det som trålas upp hamnar i liten utsträckning direkt på de svenska matborden. Hela 75 procent av fångsten mals ner för att bli foder åt minkar i pälsindustrin eller åt odlad lax i Norge. 

I dokumentären “Torsken – havets hopp” hittas små bestånd av torsk på begränsade områden som verkar må bättre. Foto: Peter Ljungberg/SVT

Hela ekosystemet i Östersjön är satt ur balans. Torsken äter sill, som äter djurplankton som äter växtplanton. När torskbeståndet kraschat ökar antalet växtplankton och bidrar till övergödningen av Östersjön. Det leder till att de syrefria och livlösa bottnarna växer i Östersjön med skrämmande fart. De döda områdena är nu större än hela Danmark.

Inte de enda hoten
Dammsugningen av haven är inte heller de enda hoten mot fisket. Det finns nu 40 000 – 50 000 sälar i Östersjön och många av dem har lärt sig att fisknäten är som en buffé. Förutom att sälarna äter fisk så sprider de också parasiter som utvecklas till maskar i torsken.

LÄS ÄVEN: • Gråsälar inte huvudhotet mot Östersjöns torsk

Dessutom hotas torskbeståndet av att hela Östersjön blir allt mindre salt i samband med klimatförändringarna och där det knappt finns några torskar sprider sig också den invasiva arten svartmunnad smörbult snabbt.

Samtidigt har EU och Sverige i många år struntat i råden från forskare om rekommenderade nivåer för hållbart fiske. Det tillåts långt mer fiske än vad som anses hållbart och haven töms på fisk.

LÄS ÄVEN: • Stora fiskar är oerhört viktiga för fiskpopulationer

Hopp och krav
Men det finns ljusglimtar av hopp enligt “Torsken – havets hopp”. Runt Åland finns “ålandstorsk” som verkar klara sig riktigt bra i sötare vatten. De växer sig stora på ett sätt som inga andra torskar längre gör i Östersjön. Hopp finns också i Öresund mellan Skåne och Danmark. Här förbjöds trålning redan på 1930-talet. Inte för att trålningen ansågs hota fiskbestånden utan för att det hotade färjetrafiken. Idag finns det mängder av torsk i Öresund medan det snart inte finns något hållbart bestånd på andra håll i Östersjön.

I april 2019 gick Sportfiskarna, Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen ut i ett gemensamt utspel där de kräver ett “omedelbart fiskestopp på det östra torskbeståndet och en stängning av skarpsillsfisket i södra Östersjön”.

Källa: “Torsken – havets hopp” som sänds på SVT tisdag 16 april och därefter finns på SVT Play till i oktober 2019