Tretåig hackspett.
Domstolar räddar allt fler skogar – miljöbalken gäller
Den senaste tiden verkar något ha hänt. Bara sedan september har åtta domar från mark- och miljödomstolar stoppat avverkningar i skogar med höga naturvärden. Markägare som velat avverka trots förekomst av skyddsvärda arter har stoppats och i flertalet fall har Skogsstyrelsen fått bakläxa i processen.
Det gäller till exempel skogsområden i Dals-Eds kommun i Dalsland där markägare ville avverka trots förekomst av tretåig hackspett. Här gick mark- och miljödomstolen helt på Naturskyddsföreningen i Strömstads linje.
Redan på den grunden att tretåig hackspett har ett konstaterat revir och sannolikt även boplats inom de anmälda ytorna gör att avverkningarna, även med de beslutade begränsningarna, kan ifrågasättas utifrån 4 § i artskyddsförordningen
Anledningarna till förändringen är flera, men det beror bland annat på ett effektivare arbete från de som vill bevara Sveriges sista skyddsvärda skogar. En av dem heter Nils Hydén. Han är pensionär nu och ägnar en stor del av sin tid åt ett prisbelönt arbete med att återskapa och sköta om ängsmarker. Men han hjälper också organisationer som kämpar för landets gammelskogarna. Det gör han genom att skriva överklaganden och hjälpa organisationerna och privatpersoner att förstå juridiken som ligger bakom de viktiga domarna.
Det är något han har stor erfarenhet av. Han är utbildad kemist och biolog, men jobbade i 18 år som miljöbrottsexpert inom polisen. Nu använder han sin kunskap till att rädda arter.
Du berättade att inte mindre än åtta domar har gått naturens väg bara den senaste månaden.
– Ja det är häftigt. Nu under hösten har det tagit fart. Det kan inte vara nybörjartur längre. Vi har börjat hitta ett koncept för hur man ska jobba. Men det här är domar som vi jobbat med under ett års tid. Vissa har mark och miljödomstolen jobbat med i nio månader. Andra har bara tagit en månad.
Det finns därför skäl att anta ett en avverkning av området kan medföra sådana störningar att områdets kontinuerliga ekologiska funktion för arten [tretåig hackspett] kan komma att skadas eller förstöras helt och hållet genom avverkningen. Risken för denna störning är så pass förutsebar och sannolik att störningen får ses som avsiktlig. (…) Åtgärden är därmed förbjuden enligt 4 § artskyddsförordningen.
Vad tror du att det beror på?
– Jag vet hur domstolar generellt fungerar, åtminstone tillräckligt mycket för att jag ska veta hur man ska argumentera och inte gå i de vanligaste fällorna. Jag har under mina 18 år inom polisen lärt mig hur jag ska formulera mig.
Knärot.
Kan du berätta något om hur man ska formulera sig?
– Man ska definitivt inte låta som att man står med mössan i hand. Det gäller också att strukturera överklaganden tydligt så att det blir enkelt för domstolarna. Röriga överklaganden blir jobbiga att ta till sig och förstå. Det tror jag har en viss betydelse. Jag tycker också att man ska tala klarspråk och vara tuff mot Skogsstyrelsen när det finns fog för det.
Mot bakgrund av vad som framkommit avseende områdets naturvärden och förekomst av skyddsvärda arter bedömer domstolen att ärendet inte är tillräckligt utrett avseende dessa frågor. Ärendet bör därför återförvisas till Skogsstyrelsen för nödvändiga utredningar och beslut om eventuella förbud eller skyddsåtgärder. Domstolens tidigare beslut om interimistiskt avverkningsförbud bör bestå till dess Skogsstyrelsen beslutar annat.
Rödlistade arter har betydelse
Nils Hydén berättar också att det är viktigt vilka yrkanden som lyfts. Ett yrkande är en begäran om att ett visst beslut ska fattas. Dessa måste motiveras. Det får inte råda någon tvekan om varför yrkandet görs. Ett annat råd är att rödlistade arter har betydelse.
– I flera av de senaste domarna har domstolarna fokuserat på enskilda arter, till exempel tretåig hackspett i södra Sverige, men många rödlistade arter är bra. Det måste framgå att skogen har höga naturvärden och många rödlistade eller skyddsvärda arter. Gärna utspridda i hela skogen, inte bara i ena hörnet. Då kommer det yrkas på att delar av skogen kan avverkas. Ju fler skyddsvärda arter som hittas desto bättre.
Nils Hydén.
Det handlar också om att basera överklaganden på fakta. Att hitta vetenskapliga artiklar som kan ligga till grund för yrkanden till exempel. Eller få expertutlåtanden om skyddsvärda arter. SLU Artdatabanken har till exempel skrivit ett expertutlåtande om orkidén knärot, som vållat en del debatt på sistone. Skogsavverkningsindustrin vill försöka hävda att det är en dussinart som finns i alla möjliga skogar, men experterna slår fast:
Artens spridningsbiologi är anpassad till områden dominerade av sammanhängande äldre skog med rik tillgång på lämpliga livsmiljöer (tjocka mosstäcken i områden med hög och relativt stabil fuktighet och närvaro av en lämplig mykorrhizapartner). I dagens kraftigt fragmenterade skogslandskap dominerat av unga skogar med kort omloppstid är sannolikheten för lyckosam etablering liten, förmodligen till och med försvinnande liten.
Skogsstyrelsen måste höja blicken
– Det gäller att hitta nya vägar, berättar Nils Hydén och nämner att även om domstolen kommer fram till att skogsbruk kan tillåtas så ska det ställas krav på skyddsåtgärder som ska vara tillräckliga för att arten i vart fall har någorlunda förutsättningar att fortsätta överleva.
Han fortsätter:
– Skogarna är inte statiska utan förändras hela tiden och tillfälliga väderhändelser eller skogsbrand kan påverka en arts överlevnadsmöjligheter på kort stund. När sånt händer måste varje art ha möjligheter att kunna etablera sig på en annan plats inom dess spridningsavstånd. Och det kan vara riktigt kort. För att uppfylla EU:s skyddsdirektiv måste Skogsstyrelsen därför höja blicken och beakta inte bara den exakta avverkningsanmälan utan även hur skogslandskapet runtom ser ut: har skogen en viktig funktion som spridningskorridor och vad har hänt över tid med tidigare avverkningar. Det gör såvitt jag förstår Skogsstyrelsen praktiskt taget aldrig!
Tidigare avverkningar inom och kringliggande fastigheter har lett till en troligen sämre konnektivitet då ytorna utgörs av kalmark eller ung skog, varför de kumulativa effekterna av avverkningar i det närliggande landskapet måste beaktas i sin helhet vid bedömningen av det aktuella avverkningsområdets landskapsekologiska funktion som en förbindelse med skog med lång kontinuitet och med miljöer som kan hysa tretåig hackspett. Det aktuella avverkningsområdet har höga naturvärden och binder samman flera intilliggande naturreservat; det utgör därmed en viktig spridningskorridor mellan naturreservaten norr och söder om fastigheten.
Ställ krav på skogsbruket och Skogsstyrelsen
– Det ska till exempel över huvud taget inte tillåtas allvarliga körskador. Punkt slut. Det säger miljöbalken. Död ved måste också hanteras varsamt. Miljöbalken kommer de inte undan. Den sträcker sig långt. Den gäller för dig och mig när vi sorterar sopor och det stämmer inte att den inte ska gälla i skogsbruket. Det vill jag få ändring på. Det är en gåta att skogsindustrin kommit undan miljöbalken i decennier. Det måste få ett slut. Miljöbalken gäller.
Skogsnäringen sitter inte tyst inför domsluten. Den senaste tiden har det dykt upp många krönikor, insändare och artiklar i tidningar om exempelvis hur “en hackspett förstör möjligheter till skogsbruk”. Nils Hydén berättar också att det pågår påtryckningar från skogsnäringen om att få bort anmälningsplikten av avverkningar. Det skulle gå i strid med Århuskonventionens krav på att ideella organisationer har rätt till insyn och påverkan.
– Det är intressant att man börjar bli så desperat att man är beredd att göra nästan vad som helst för att tysta många människors möjligheter till insyn i miljöfrågor.
“Fruktansvärt underbetyg till Skogsstyrelsen”
En del av skulden till situationen lägger Nils Hydén också på Skogsstyrelsen. Han tycker inte myndigheten agerar på rätt sätt alla gånger.
– Jag har fått höra att deras jurister sitter och jobbar med hur de ska tillämpa miljöbalken. Det är skrattretande. Den har vi haft sedan 1999 och innan dess genom miljöskyddslagen som kom 1969. Jag vill via domstolar tvinga Skogsstyrelsen att förändra sitt sätt att jobba. Jag håller med om att det är en horribel situation att det är domstolar som ska avgöra. Det är ett fruktansvärt underbetyg till Skogsstyrelsen.
Läs även
• Domstol stoppar avverkning: förekomst av tretåig hackspett räcker
• Högsta instans stoppar avverkning som kan skada tretåig hackspett
• Granskning avslöjar lögner i försök att försvaga miljölagstiftning
• Domstol ger Skydda skogen rätt – avverkningar stoppade
• Avverkning av gamla ekar stoppad i domstol – “ett genombrott”
• Sveriges skogsbruk anmäls till EU
