Domstol stoppar 13 avverkningar i skogar med höga natur­värden – “systematisk skövling”

• Uppdaterat 18 oktober med svar från Orsa besparingsskog.

Under hösten 2024 besökte kunniga inventerare från Naturskyddsföreningens skogsgrupper avverkningsanmälda skogar tillhörande Orsa besparingskog. De 22 olika skogsområdena hade alla passerat Skogsstyrelsen “kontroll” och skulle vara klara för att avverkas om det inte vore för skogsgruppernas inventering.

– Resultatet är skrämmande. Det pågår en systematisk skövling av gammelskogar med rik biologisk mångfald, sammanfattar de sina fynd.

Antingen försent eller höga naturvärden

15 av skogarna hade så höga naturvärden att Naturskyddsföreningen överklagade Skogsstyrelsens nollbeslut och nyligen fattade mark- och miljödomstolen så kallade interimistiska förbud om att 13 (!) av skogarna inte får avverkas så länge rättsprocessen pågår. Skogsstyrelsen har nu begärt att handlägga ärendena manuellt.

– Övriga avverkningsanmälda skogar som besökts var mestadels antingen söndergallrade eller redan avverkade, berättar inventerarna.

En av de som besökt skogarna och inventerat dem är Philipp Weiss, som de senaste åren räddat åtskilliga naturskogar från att avverkas.

Att mark- och miljödomstolen stoppar avverkningar av skogar med höga naturvärden tycks ha blivit vanligare de senaste åren. Vad beror det på?
– Det beror mycket på att Skogsstyrelsen inte gör sitt jobb längre. De är överbelastade och underbemannade och hanterar inte allt som kommer in. Samtidigt missbrukar skogsbruket friheten under ansvar i den svenska skogen. De tar inte ansvar och följer inte miljöbalken. Ideella inventerare i Natursverige avslöjar hur det ser ut och vilket otroligt missbruk som pågår. När myndigheten inte klarar av sitt arbete är enda chansen att vända sig till domstol för att få avverkningarna att följa lagen, förklarar Philipp Weiss.

Orsa bevaringsskog har inte noterat några höga naturvärden

Ett exempel av de 15 skogarna rör ett område runt Svarttjärnen där stora ytor redan kalavverkats de senaste 20 åren. Det som återstår har nu avverkningsanmälts trots att skogarna troligen aldrig har kalavverkats tidigare och trots att här finns granar som bedöms vara 200 år gamla och trots att det hittades 442 fynd av 28 naturvårdsarter, varav 378 fynd av 23 rödlistade arter. Det är med andra ord väldigt höga och tydliga naturvärden.

I sitt svar till Mark- och miljödomstolen skriver Orsa besparingsskog att de “lägger stor vikt och stolthet vid att utföra naturvärdesbedömningar och planera hänsyn på ett bra sätt”.

– Vår personal är välutbildad och har stor kunskap om skyddade och rödlistade arter. Vid all planerade skogsbruksåtgärder gör vi fältbesök där vi bedömer naturvärden och planerar naturhänsyn. Vi har tillgång till dagsfärsk info om artfynd och olika myndigheters planeringsstöd finns tillgängliga i våra egna IT system och om det uppstår. I området som överklagan gäller har vi utfört naturvärdesbedömning och vi har även planerat hänsyn, skriver bolaget till domstolen.

Cecilia Forslund, kommunikatör på Orsa besparingsskog, skriver i ett mejl till Natursidan att deras mål är att bruka skogen på ett långsiktigt och hållbart sätt. “Vi är noga med att värna om att vårt skogsbruk sker med hänsyn till naturvård”.

Hur kan det komma sig att ni vill avverka skogar med så höga naturvärden?

– Vi har inte för avsikt att avverka skogar med höga naturvärden. Att utforma skogsbruksåtgärder med hänsyn till värdefulla arter är vårt ansvar som verksamhetsutövare och det är en naturlig del av vårt dagliga arbete. Vi strävar efter att ta hänsyn enligt skogsbrukets målbilder och utför naturvärdesbedömning vid bland annat all föryngringsavverkning med en metodik framtagen av Skogsstyrelsen. Vid alla planerade skogsbruksåtgärder gör vi fältbesök där vi bedömer naturvärden och planerar naturhänsyn. Hänsyn tas, på ett systematiskt sätt, till arter och livsmiljöer. Vissa områden undantas även helt från avverkning och därmed avverkningsanmälan. I de aktuella områdena har vi utfört naturvärdesbedömningar och vi har vid de bedömt att områdena som avverkningsanmälts ska gå att avverka. Oavsett om domstolen skickar tillbaka ärendena till Skogsstyrelsen för ny handläggning, eller om domstolen upphäver de interimistiska avverkningsförbuden så kommer vi att titta på ärendena en gång till för att se om det tillkommit uppgifter som gör att vi ska ta annan hänsyn än den redan planerade, säger Cecilia Forslund.

“Okunskap eller uppsåt”

Trots detta har de alltså missat eller ignorerat tusentals fynd av 35-40 rödlistade arter, signalarter och flerhundraåriga träd.

– Det här fallet är verkligen sorgligt och anmärkningsvärt. De följer inte lagstiftningen. Tänk dig vad som skulle hända i en annan bransch om man ständigt missaktar lagstiftningen och inte ens kan den, berättar Philipp Weiss.

Hur det kan komma sig att samma bolag missat höga naturvärden i så många olika skogsområden vore intressant att få svar på, men än så länge har inte Orsa besparingsskog svarat på de frågor som Natursidan skickat. Philipp Weiss säger att det “antingen beror på okunskap eller uppsåt”.

– Jag har varit i de flesta av de här skogarna och det går inte att ta ett steg här utan att se rödlistade arter.

Är sådana här exempel bara toppen av ett isberg eller börjar Sveriges ideella skogsinventerare bli effektiva på att hindra skövlingen av landets sista naturskogar?
– Nej det här sker överallt, det pågår i hela landet. Det är noll respekt för art- och habitatdirektivet. Det är väldigt tydligt i norra Dalarna, men det är ännu värre längre norrut. Vi kämpar ideellt för det här och kan inte hinna med allt. Det branschen håller på med är ekocid (storskalig miljöförstöring). Det är sanslöst och vi hittar bara toppen av isberget. Det vi gör ska inte behövas egentligen, men just nu är det vad som behövs för att en hel bransch ska följa lagstiftningen.

Hellre ändra lagen än följa reglerna

Philip Weiss påpekar också att svenska skogsindustrin säljer en stor del av sina produkter på EU-marknaden, men de vill inte följa reglerna för den marknaden.

– De vill hellre ändra lagen och minska transparensen än att följa reglerna. Det är fullständigt galet egentligen.

Men en sak som väcker visst hopp just nu är att engagemanget från allmänheten ökar. Philipp Weiss har själv bara hållit på med inventeringar i några år, men de som hållit på länge berättar att det aldrig varit så mycket aktivitet i skogen från den ideella sektorn.

– Folk slåss för de sista skogarna som finns kvar med stor kunskap och stort engagemang. Det är fint!