Gå till innehållet

Dom: Tillfälligt avverkningsstopp på grund av talltita, järpe, duvhök och knärot

Talltita. Foto: Erik Hansson

Mark- och miljödomstolen har beslutat om tillfälligt avverkningsstopp i en avverkningsanmäld skog vid Hackenäs i Västerviks kommun. Detta efter att Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb överklagat Skogsstyrelsens beslut om avverkning. I skogen finns fridlysta arter såsom talltita, järpe, duvhök och knärot som omfattas av Artskyddsförordningen. 

– Vi ser mycket positivt på att Mark- och miljödomstolen agerar i enlighet med gällande miljölagstiftningar och underkänner Skogsstyrelsens tidigare beslut, säger Larsgunnar Nilsson, ordförande för Tjust Fågelklubb i ett pressmeddelande.

Mark- och miljödomstolen slår fast att alla växtplatser med knärot i avverkningsanmälan ska skyddas. Skogsstyrelsen måste även fatta ett nytt beslut som säkrar de fridlysta fåglarnas livsmiljöer.  Detta sker tack vare EU-domen som föreningen Skydda Skogen har drivit fram under våren 2021. Den handlar om att skyddade arter alltid måste beaktas vid myndigheternas ärendehantering. Något som inte tidigare skett men som börjar förändras nu.

Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb överklagade Skogsstyrelsens beslut från juni 2021. Föreningarna ansåg att myndigheten inte fattat rätt beslut som säkerställer järpens, talltitans, tjäderns, svartmesens och duvhökens livsmiljöer i det avverkningsanmälda området. Skogsstyrelsen hade inte heller inkluderat alla förekomster av knärot i sitt beslut. De gav tillstånd till avverkning vilket strider mot Artskyddsförordningen. 

– Skogsstyrelsen har heller inte gjort något för att hindra att andra känsliga rödlistade arter som exempelvis granticka, ullticka och tallticka tar skada av avverkningen, skriver Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb i sitt överklagande i juli 2021. 

Tjäder, fridlyst enligt §4 i Artskyddsförordningen. Foto: Erik Hansson

Mycket höga naturvärden i avverkningsanmäld skog 

Den avverkningsanmälda skogen hyser mycket höga naturvärden, enligt Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb. De poängterar att Skogsstyrelsens agerande och beslut även strider mot EU-rätten. EU:s medlemsländer är skyldiga att tillämpa en strikt tolkning av artskyddslagstiftningen vilket framgår av EU-domen (ECLI:EU:C:2021:166).  I den betonas att den gynnsamma bevarandestatusen inte får försämras för de arter som omfattas av lagstiftningen. Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb skriver i sitt överklagande: 

– Skogsstyrelsens beslut ligger inte i linje med 7 kap. 19 § i Skogsstyrelsens föreskrifter SKSFS 2011:7. Där står att skador till följd av skogsbruksåtgärder ska förhindras eller begränsas i livsmiljöer och på substrat där det förekommer prioriterade fågelarter eller arter som betecknas som akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade.

Knärotens bladrosetter är gröna även på vintern. Foto: Kristina Bäck

Mark- och miljödomstolen noterar i sin dom att Skogsstyrelsens beslut saknar krav på försiktighetsåtgärder vad gäller fåglar. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och målet återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt utredning. Skogsstyrelsen behöver utreda närmare om det aktuella avverkningsområdet ingår i ett fortplantningsområde eller en viloplats för någon av de fågelarter – särskilt talltita och järpe, samt bedöma om det är möjligt att vidta skyddsåtgärder, iaktta begränsningar eller vidta försiktighetsmått så att avverkningen kan genomföras utan att skada uppstår för någon av dessa arter. 

Fakta om naturvårdsarter i den avverkningsanmälda skogen 

Järpe (NT – nära hotad)

I den avverkningsanmälda skogen häckar järpe där såväl fåglar som spillning har observerats på flera platser. Järpe förekommer i tät barrskog med en väl utvecklad flerskiktad struktur med bärris och yngre eller undertryckta, täta granar i ett lägre skikt, ofta utnyttjas albårder utmed bäckar och åar inne i den skyddande granskogen. Arten behöver lämpliga skogsbestånd om sammanlagt minst 25 hektar. Den är mycket stationär inom sitt revir och när ett par etablerat sig stannar de så länge miljön är intakt. Den undviker öppen mark och förflyttar sig sällan över större öppna myrar eller åkermark, och är därför känslig för fragmentering. Järpen överlever inte om dess livsmiljö kalavverkas och är även känslig för röjning, gallring och avverkning där unga granar och lövträd inte sparas i tillräcklig omfattning, enligt SLU:s Artfakta.

Talltita (NT)

Talltita har noterats under häckningstid på flera platser i skogsområdet. Talltita har minskat kraftigt under de senaste 30 åren och är rödlistad som nära hotad. Det finns flera studier som visar att talltita är känslig för gallring och inte överlever när dess livsmiljö kalavverkas. (Eggers and Low, 2014; Griesser et al., 2007; Klein, 2020). Talltita föredrar större sammanhängande barrskogar, och finns såväl i tallskog som granskog och i lövblandad barrskog, enligt SLUs Artfakta. Arten missgynnas när flerskiktad skog omförs till enskiktade produktionsbestånd och begränsad tillgång på murkna högstubbar för bobygge kan vara ett problem i stora områden. Reviren är förhållandevis stora, 10–20 hektar och arten missgynnas när skogen fragmenteras. Talltiteparet stannar i sitt revir året om vilket innebär att när som helst under året man observerar en adult talltita så ingår denna plats i reviret. Kalavverkning av större delar av reviret innebär att det överges. 

Knärot (VU – sårbar)

Knärot har påträffats på 15 platser i det avverkningsanmälda skogsområdet. Knärot är beroende av hög och jämn luftfuktighet i gamla, ostörda skogsmiljöer och är känslig för snabba förändringar av ljus-/vindförhållanden eller uttorkning. På grund av ett alltför intensivt skogsbruk har den minskat med 40 (25–50) % under de senaste 60 åren och i framtiden bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20–40) %. Till följd av artens dokumenterat högre minskningstakt höjdes den till hotkategori sårbar i rödlistan 2020. Enligt forskning krävs väl tilltagna skyddszoner om 50 meter för att knärotens växtplatser inte ska ta skada av skogsbruksåtgärder i intilliggande områden (Johnson S. 2014).

Tjäder 

Tjädern missgynnas när skogen blir allt mera fragmenterad, när äldre skog avverkas och ersätts med täta plantskogar, när tallskog ersätts av granskog, när våtmarker dikas ut och försvinner och när flerskiktad, varierad skog ersätts med enskiktade bestånd. För en kontinuerlig förekomst av tjäder krävs att andelen lämpliga tjädermiljöer är minst 25 % inom en sammanhängande skogsyta av minst 300 hektar, enligt SLUs Artfakta

Svartmes 

Svartmesen missgynnas när äldre, flerskiktad gran- och grandominerad skog avverkas. Brist på lämpliga håligheter medför problem eftersom svartmesen har svårt att konkurrera om boplatser med andra hålbyggande arter, enligt SLU Artdatabankens Artfakta

Källa: Skydda skogen

Mer att läsa