Djur­populationer har minskat med nästan tre fjärdedelar sedan 1970

När WWF släppte sin Living Planet Report 2022 framgick att bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent mellan 1970 och 2020. Då var det baserat på 32 000 populationer av 5 230 arter. Nu har nästan 35 000 populationer av 5 495 vilda ryggradsdjur undersökts. Med mer data framträder en ännu värre situation; populationerna har minskat med 73 procent.

– Det är svårt att ta till sig den här kraftiga förlusten av biologisk mångfald. Helt klart är det naturen som larmar. Nu krävs det en enorm kollektiv ansträngning för att hantera klimat- och naturkriserna. Men det är inte för sent, utan det är fortfarande möjligt! säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.

Värst är läget för arter som lever i sötvattensekosystem. Där är nedgången hela 85 procent. För landbaserade ekosystem är nedgången 69 procent och för marina ekosystem är den -56 procent.

Livsmedelsproduktionen största hotet

Det största hotet kommer från vår livsmedelsproduktion. Den orsakar störst förlust av livsmiljöer, står för 70 procent av vattenanvändningen och över en fjärdedel av växthusgasutsläppen. Dessutom används 80 procent av jordbruksmarken enbart till bete och foder till boskap. En övergång till mer växtbaserad föda skulle frigöra stora arealer.

Över 80 procent av alla hotade fågel- och däggdjursarter på land hotas av att deras livsmiljöer försvinner på grund av jordbruket. Andra stora hot är överexploatering, invasiva arter, sjukdomar samt förorening och klimatförändring.

Förlusterna av djur slår även mot oss människor och vår civilisation. Ekosystemen blir allt mer skadade och vi är beroende av dem för att få ren luft, rent vatten och mat.

Avtal som inte genomförs

Det finns egentligen redan ett globalt ramverk som världens länder enats om. FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) innebär att världens länder ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Men utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll.

– Nu förväntar vi oss att Sverige och alla andra regeringar fullföljer sina åtaganden genom att faktiskt minska utsläppen, skydda mer natur och ställa om till en hållbar produktion och konsumtion. Det duger inte att bara skriva under avtal, de måste genomföras också. Sverige har exempelvis ännu inte tagit fram någon nationell plan för hur man ska leva upp till ramverket för biologisk mångfald, säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på WWF.

Omställning krävs

Ett sätt att minska påverkan på ekosystemen är enligt WWF att ställa om livsmedel-, finans- och energisystem för att minska utsläpp och skydda naturen. I dagsläget står fossila bränslen för cirka 70 procent av utsläppen av växthusgaser.

– Vi måste verkligen ställa om vår matproduktion till att bli mer hållbar. Företag och privatpersoner kan bidra, bland annat genom att verka för att konsumera mindre men bättre kött, till exempel mer naturbeteskött och ekologiskt producerad mat samt att minska matsvinnet. Det är jätteviktigt att minska den totala klimatpåverkan, även för den biologiska mångfalden, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF.

Vi närmar oss farliga tippningspunkter

Tippningspunkter är allvarliga brytpunkter där ett ekosystems förmåga att fungera plötsligt och drastiskt ändras. Detta kan uppstå när de sammanlagda förändringarna når över en tröskel som sätter igång en serie händelser som får stora konsekvenser för jordens livsuppehållande system.

– Vi ser redan att farliga brytpunkter närmar sig på lokal och regional nivå, med allvarliga ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser, skriver WWF och ger följande exempel:

• Korallreven dör i snabb takt. Det kan leda till en plötslig för­lust av korallrevens arter, som följs av förstört fiske och förlorat kustskydd för hundratals miljoner människor som bor vid kust­erna. Som det ser ut nu kommer vi förlora 70–90 procent av alla korallrev i världen, även om uppvärmningen kan hållas under 1,5 °C.
• Amazonas tillstånd försämras av skogsavverkning. Det leder till ett torrare klimat och risken ökar att Amazonas börjar omvandlas till en torrare savannskog. Det skulle leda till kraftigt ökade väthusgasutsläpp och störa vädermönster runt om i världen.
• Atlantens havsströmmar saktar ned. Om de skulle försvagas kraftigt eller stanna av skulle det få stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster i Europa och Nordamerika.
• Kryosfären – de frusna delarna av planeten – smälter allt snabbare. När Grönlands och västra Antarktis istäcken smält kommer det innebära en höjning av havsnivån med många meter och en storskalig upptining av permafrosten leder till stora utsläpp av koldioxid och metan.

Källa: WWF