Evolutionen har gynnat ekorrar som är förlorare under normala år, men vinnare under goda tider.
Slutsatsen dras av forskare vid University of Michigan som undersökt ekorrar i Kanada. De fann att det naturliga urvalet har gynnat honor som får många ungar, trots att de får det svårt under år med liten eller normal födotillgång.
– Vi blev förvånade över att se att vissa honor har stora kullar under år då det inte finns tillräckligt med mat för att ungarna ska överleva vintern. Eftersom det är biologiskt dyrt att producera avkommor ville vi veta varför dessa honor gör vad som verkar vara ett fel i sin reproduktionsstrategi, säger huvudforskaren Lauren Petrullo.
I området där ekorrarna lever inträffar ungefär vart fjärde till sjunde år ett så kallat kottår när det finns mängder av kottar att leta frön i för ekorrarna. Då finns det så mycket mat att många av ekorrarnas ungar kan överleva. Problemet är bara att ekorrarna i snitt bara blir 3,5 år gamla. Långt ifrån alla ekorrar får därmed uppleva ett kottår.
Forskarna upptäckte att vissa ekorrar fick små kullar varje år medan andra fick stora kullar även när det var ont om mat. De sistnämnda fick en sämre hälsa genom livet om de aldrig fick uppleva ett kottår, men de individer som hade tur och matchade sina stora kullar med ett överflöd av mat blev de stora vinnarna.
– På sätt och vis är denna strategi att satsa på kullstorleken som att leka med elden. Eftersom den genomsnittliga livslängden för ekorrar är 3,5 år och kottår bara sker vart fjärde till sjunde år, kan en hona potentiellt sabotera sin hälsa genom att få för många ungar under år med låg födotillgång och hoppas på ett kottår när hon kanske dör innan hon överhuvudtaget får uppleva det. Detta kan bli ganska kostsamt, säger Petrullo.
Trots att ekorrarna som satsar stort varje år löper en risk att aldrig få uppleva de goda tiderna är det med andra ord en gynnsam strategi i längden för populationen att tro på att framtiden ser ljus ut.
Läs även:
Källor: Science och University of Michigan