Det går fortsatt allt bättre för fjällräven tack vare stödinsatser
Fjällräv. Foto: Marie Mattsson
Fjällrävsprojektet fortsätter att vara framgångsrikt. Nordens fjällrävar ser ut att ha haft ett bra år och deras framtid ser lite ljusare ut. Åtminstone om man inte tänker på framtida klimatförändringar eller jämför med hur många fjällrävar som fanns i Sverige i 1900-talets början.
Det har hittills hittats drygt 40 kullar fjällrävar i Sverige i år. Räkning är inte avslutad än, men det ser långsamt allt bättre ut för Nordens fjällrävar. Det berättar Karin Norén, zoolog på Svenska Fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet.
– Över lag motsvarar 2018 ett försiktigt uppgångsår och det är en liten förbättring från 2017. Det är inget lämmeltoppår. Även om det ökat från i fjol så hade jag förväntat mig mer lämmel och sork i år. Vi får hoppas på en ytterligare ökning till 2019.
Menar du nu fjällrävarna eller lämlarna? Eller är de så sammanflätat att det gäller båda arterna?
– Ja de följs åt väldigt tajt. Bra lämmelår blir bra år för fjällräven. I år verkar det ha gått bättre för sorkarna än för lämlarna, så då är det sorkar de livnärt sig på i högre utsträckning.
LÄS ÄVEN: • Tre norska fjällrävar blev stor framgång för fjällrävar i Helagsfjället
Karin Norén på expedition i fjällen. Foto: Johan Wallén, Svenska Fjällrävsprojektet
Karin Norén berättar att 2019 verkar kunna bli ett bra lämmelår. Det medför att valparna som fötts i år får bra förutsättningar när det är dags för dem att få egna valpar nästa sommar.
Förutom inventering av antalet kullar är även stödmatning en viktig del av Fjällrävsprojektet och det är länsstyrelsen som står för det. Om det finns gott om lämlar och sorkar bryr sig dock inte fjällrävarna så mycket om att det serveras foder. De vill ha gnagare.
LÄS ÄVEN: • Bättre år än väntat för fjällräven 2017 – insatser ger resultat
– Stödmatningen fungerar väldigt bra för att hålla de vuxna vid liv under kraschåren för lämlarna. Det gör också att fjällrävarna håller sig kvar i områdena och inte ger sig ut på långa vandringar. För att valparna ska klara sig krävs det sorkar och lämlar, berättar Karin Norén.
Hur har den varma sommaren märkts av i fjällvärlden?
– Fjällrävarna har varit mindre dagaktiva än vanligt. De spenderar mer tid i lyan där det är svalt och skönt. Däremot har det varit en väldig fart på nätterna. Ingenting tyder på att valparna påverkats negativt. De valpar som observerats har sett rätt stora och välmående ut.
Fjällrävsungar. Foto: Petter Hällberg, Svenska Fjällrävsprojektet
Däremot kan effekten av ett varmare klimat på längre sikt bli allvarliga, berättar Karin Norén. I ett varmare klimat kryper trädgränsen uppåt kalfjällen och förändrar fjällrävarnas livsmiljö. Det gör också att rödräven tar sig allt längre upp i fjällen och förutom att de konkurrerar ut eller dödar fjällrävar så kan de också föra med sig rävskabb som kan slå hårt mot fjällrävarna.
LÄS ÄVEN: • Intervju med filmare bakom fascinerande film om fjällämlar
– Det finns också studier som visar att snöförhållandena och temperaturen påverkar lämmelåren. Lämlarna behöver ett snötäcke med skare och slipper is närmast marken eftersom de lever under snön på vintern och våren. Man kan tänka sig att varmare vårar och mindre snö kan få starka effekter på lämmelåren, men mycket är spekulationer, det finns ingen entydlighet i forskningen om vad som orsakar lämmelår.
Skulle du säga att fjällräv är en typisk art som hotas av klimatförändringar?
– Ja det är en av få arter i Sverige som är anpassad till ett arktiskt klimat. Vi ser tidiga effekter på att den påverkas. Den starkaste i ett nära tidsperspektiv är att rödräv gynnas, vilket drabbar fjällräven. Vi ser också globalt en minskning av arktiska klimat. Det kommer bli en utmaning för fjällräven att anpassa sig.
I dagsläget finns det ungefär 250-300 fjällrävar i Sverige och Norge. Det kan jämföras med att det i 1900-talets början fanns runt 10 000 fjällrävar bara i Sverige.
