Det förstörs lika mycket torvmarker som det återskapas
Även om det satsas pengar på att återskapa våtmarker i Sverige så sker det samtidigt exploatering på befintliga våtmarker. Särskilt hårt drabbade är torvmarker.
Torvmosse i Skåne.
Det är ny statistik från Statistiska centralbyrån SCB, presenterad av Naturvårdsverket, som avslöjar att exploatering från vägar och byggnader påverkar stora ytor våtmarker. Till och med år 2022 har ungefär 30 kvadratkilometer våtmarker och 189 kvadratkilometer torvmark använts till vägar (168), järnvägar (14) och byggnader (7) och ytterligare 1,6-1,8 kvadratkilometer torvmark exploateras årligen.
Dessa siffror är den så kallade direkta exploateringen. Det vill säga ytor som numera täcks av byggnad, järnvägsområde eller vägområde. Betydligt större areal än så påverkas dock av byggandet. I statistiken räknas det med “indirekt exploatering” i torvmark även 20 meter runt om varje exploatering. Fram till år 2022 innebär det att hela 1 206 kvadratkilometer torvmark påverkats av byggen.
– Exploateringen som sker varje år får betydande konsekvenser. Speciellt oroande är siffrorna över exploateringens påverkan på omkringliggande torvmark eftersom den motsvarar ytan som Sverige årligen återväter, förklarar Matti Ermold, handläggare på Naturvårdsverket.
Ett steg fram, minst ett steg tillbaka
Varje år restaurerar Sverige ungefär 10 kvadratkilometer torvmark, men nya exploateringar under 2022 påverkade 11 kvadratkilometer. Ett steg fram, minst ett steg tillbaka.
– Historiskt sett har dikning varit det största hotet mot torvmarker, men framöver kan exploatering vara ett allt större problem. Det är därför viktigt för oss på Naturvårdsverket att följa trenden. Det kommer att finnas en fortsatt efterfrågan på marken, speciellt i södra och mellersta Sverige där vi också behöver återskapa fler våtmarker för att klara flera miljö- och klimatutmaningar, betonar Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket.
Fakta: Våtmarker
I Sverige har omkring 80 procent av våtmarkerna påverkats de senaste 200 åren. I delar av Mälardalen och Skåne har nästan 90 procent av den ursprungliga våtmarksytan försvunnit, enligt Naturvårdsverket.
Våtmarker beskrivs ofta som viktiga insatser både för klimatet och den biologiska mångfalden. De minskar kraftigt utsläppen av växthusgaser, gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, motverkar torka och hjälper även vid översvämningar.
Tack vare ökade satsningar har det återskapats allt fler våtmarker i Sverige. 2019 skapades 5 500 hektar våtmarker, 2020 över 6 200 hektar och 2021 2 200 hektar.
Samtidigt exploateras befintliga våtmarker. 2022 påverkades 1 100 hektar torvmarker av exploateringar.
Källa: Naturvårdsverket
