Denise är med i medborgarråd om klimatet

Det började med ett utskick till 7 000 slumpmässigt utvalda personer. Av dessa svarade närstan 500 att de kunde tänka sig att vara med i ett medborgarråd om klimatet. Bland de 500 kandidaterna valdes 60 ut med hjälp av en algoritm för att spegla det svenska samhället.

Nu har de 60 deltagarna i medborgarrådet haft sitt första möte av många för att försöka komma fram till hur Sverige ska minska sina utsläpp så pass mycket att det ligger i linje med Parisavtalet. Förutom att diskutera sinsemellan kommer deltagarna också ha hjälp av några av Sveriges ledande forskare och experter inom olika kunskapsområden. Redan i slutet av maj ska medborgarrådet rösta fram och presentera förslag på hur Sveriges omställning ska gå till. Fram till dess har de ungefär tre timmars möten per vecka.

Att arrangera medborgarråd har blivit allt vanligare. Dagens Nyheter rapporterar att de senaste åren har bland annat Frankrike, Storbritannien, Danmark och Finland skapat medborgarråd om klimatet. Detta har bland annat lett till att Frankrike förbjöd inrikes flygresor som kan nås med tåg inom 2,5 timmar.

“Spännande, ärofyllt och luddigt”

En av deltagarna i det svenska medborgarrådet är Denise Persson. När Natursidan får tag på henne har hon fullt upp. Kampen för att rädda Amaryllisparken på Tyresö i Stockholm har stött på en motgång i Mark- och miljödomstolen (MMD) och nu ska hon formulera en överklagan till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Men artbetet med medborgarrådet beskriver hon som “spännande och ärofyllt”.

Vad fick ni göra på första mötet?
– Vi blev indelade i olika arbetsgrupper och fick korta föreläsningar från forskare som pratade om allt möjligt. Från urfolk och havsnivåer till vindkraft, omställning och elproduktion.

Hur fungerar arbetsgrupperna?
– Vi är en grupp som kommer från hela landet som ska brainstorma fram idéer och förslag. Vi fick också fundera ut hur vi ska samarbeta och hur löser vi det om vi inte kan samarbeta. Det är ganska luddigt än så länge.

Spridda kunskapsnivåer

Denise berättar att de än så länge framför allt försökt lära känna varandra och än så länge har det inte varit några heta diskussioner mellan deltagarna.

Känns de 60 utvalda som en representation av befolkningen?
– Det var åtminstone bra geografisk spridning och ålder. Den yngsta var typ 17 och den äldsta i 80-årsåldern. Kunskapsnivån verkar också väldigt spridd. Vissa kan mycket, andra verkar vara som blanka blad.

Hur tänker du själv kring lösningar på klimatkrisen?
– Jag tänker en del på vår konsumtion och tycker att det behövs mer spårbarhet på det vi köper. Så att man till exempel kan få reda på hur kläder tillverkats och fraktats och hur lönerna för arbetarna sätts. Konsumtionen är en viktig fråga eftersom vi köper mycket idag som vi inte behöver. Då blir det också att vi använder naturresurser som vi inte hade behövt. När det gäller grön el och elbilar tycker jag att det är en jättesvår fråga.

På vilket sätt då menar du?
– På grund av gruvbrytningen. Ska vi bryta metaller här i Sverige och kanske göra det med schyssta villkor? Men då gör vi intrång på naturen. Det blir ingen win-win-situation. Någon tar eventuellt skada och det är en svår avvägning. Vi behöver ställa om, men vi skadar samtidigt naturen.

Lösningar framför näsan på oss

Andra lösningar tycker Denise är lite mer självklara.

– Vi släpper ut väldigt mycket CO2 men vi tar också ned våra befintliga kolsänkor, som gammal skog. Vi måste se till vad vi har idag och skydda det. Så fungerar det tyvärr inte idag. Ibland har vi lösningar framför näsan på oss.

Vad tänker du annars om projektet så här långt?
– Det är väldigt spännande och ärofyllt att vara med. Jag hoppas det mynnar ut i konkreta förslag som politikerna kan ta till sig och väva in i klimatpolitiken. Det är inspirerande även om det är ett tungt ämne som gör en ganska dyster, men det känns skönt att vara delaktig.

Medborgardialogen är en del av forskningsprogrammet Fairtrans, som är ett samarbete mellan Stockholm Resilience Centre, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.