Den största bytesjakten som dokumenterats sker i Norge

Du har kanske sett naturfilmerna som visar hur stora stim av fiskar samlas utanför exempelvis Sydafrikas kust och att det lockar till sig valar, rovfiskar och havsfåglar i enorma antal. Men dessa massförekomster av bytesdjur och jagande rovdjur bleknar jämfört med de största ansamlingarna i världen, menar forskarna bakom en ny studie.

Studien genomfördes av MIT och norska oceanografer. De undersökte ett havsområde utanför Norges kust under fisken loddas lekperiod. Miljarder av den arktiska fisken vandrar varje februari från Arktis söderut till Norges kust för att lägga ägg. Detta lockar i sin tur mängder av loddans främsta predator; torsk. Med hjälp av modern teknik har forskarna kunnat klargöra hur stor denna händelse är.

Stim större än Gotland

De upptäckte att loddornas stim sträckte sig över tusentals kvadratkilometer (Gotland är drygt 3 000 kvadratkilometer) och bildade stim på över 20 miljoner individer som rörde sig synkroniserat. Torskarna samlades i sin tur i egna jättestim på cirka 2,5 miljoner fiskar som på bara några timmar åt upp ungefär 10,5 miljoner lodda. Efter den stora massjakten upplöstes de båda stimmen och fiskarna spreds iväg. Forskarna misstänker att en sådan här massiv och samordnad predation är vanligt förekommande i havet, även om det här är första gången som forskare har kunnat dokumentera en sådan händelse.

Den omfattande predationshändelsen anses vara den största i sitt slag som någonsin observerats, både i antal individer och geografisk utbredning. Men trots dess dramatiska omfattning är det osannolikt att denna enskilda händelse påverkar populationen av lodda i stort, då det drabbade stimmet bara utgjorde 0,1 procent av den lekande loddan i regionen.

Klimatförändringar större hot än torsk

Däremot kan klimatförändringarna, som minskar det arktiska istäcket, komma att påverka loddans framtida migration och utsätta arten för ytterligare påfrestningar, vilket i sin tur kommer påverka torsken.

– I vårt arbete ser vi att naturliga katastrofala predationshändelser kan förändra den lokala balansen mellan rovdjur och bytesdjur på bara några timmar. Det är inte ett problem för en frisk population med många spridda ekologiska hotspots. Men om sådana hotspots minskar till följd av klimatförändringar och mänsklig påverkan kan den här typen av predation få dramatiska konsekvenser för viktiga arter, säger Nicholas Makris, professor vid MIT.

Nu vill Makris och hans team använda sitt system för att övervaka andra fiskarter och förutsäga förändringar i havsmiljön.

– När en population är nära kollaps kommer det ofta att finnas ett sista stim. Och när det stimmet försvinner kan en population kollapsa. Att övervaka dessa mönster är avgörande för att förstå och skydda hotade arter, säger han.

Källor: MIT och Nature Communications Biology