Det finns 17 olika arter honungsvisare i världen. De är släktingar till våra hackspettar, men lever bland annat av vax från bin. Det är inte alla arter av honungsvisare som har utvecklat det här samarbetet med människor.
Källa: National Geographic
Vilda svartstrupiga honungsvisare i Mozambique har lärt sig att visa människor var det finns bisamhällen. På så sätt får både fåglarna och människorna hjälp med att komma åt honungen.
När människorna gör ett visst läte brukar de svartstrupiga honungsvisarna svara genom att flyga från träd till träd för att leda människorna till ett bisamhälle. Väl framme är det människornas besvärliga uppgift att bryta sig in i en trädstam och komma åt honungen utan att bli stungna av alltför många bin. Det görs bland annat genom att neutralisera bina med rök. Fåglarna hade inte klarat av att nå honungen utan människorna, som i sin tur hade haft svårt att hitta honungen utan honungsvisarna.
Fältstudier visar att honungsvisarna tar initiativ att visa en bra plats för honung dubbelt så ofta när människorna gör det speciella lätet. Om lätet användes regelbundet under hela sökandet är det också tre gånger så vanligt att honungsvisarna till slut ledde fram till en plats där det fanns honung.
Även om studien är ny så är samarbetet mellan fåglarna och människorna en gammal tradition som förekommit i tusentals, om inte miljontals år. Nu är dock lite bråttom att fortsätta med studierna. Allt fler afrikaner köper nämligen socker istället för att låta sig guidas till sötsaker av honungsvisare och den här symbiosen och traditionen blir allt ovanligare.
Det finns 17 olika arter honungsvisare i världen. De är släktingar till våra hackspettar, men lever bland annat av vax från bin. Det är inte alla arter av honungsvisare som har utvecklat det här samarbetet med människor.
Källa: National Geographic