Hoppstjärten Sminthurus viridis. Foto: Jan van Duinen
I markskiktet lever så många arter att det ibland kallas för “den fattiges tropiska regnskog”. Här finns bland annat mängder av olika arter hoppstjärtar och nu har en ny avhandling av Lina Widenfalk vid SLU undersökt hur så många olika arter kan leva tillsammans i en så homogen miljö.
Hoppstjärtar är så små att de kan vara svåra att se med blotta ögat. Vissa arter lever ovan jord, men de flesta håller sig i marken där de livnär sig på bland annat svamp och bakterier och har en viktig roll när det gäller att bryta ned döda växter och annat organiskt material. Insektsordningen har fått sitt namn efter den hoppgaffel som de kan använda för att ta långa hopp.
I den nya avhandlingen undersöks hur så många hoppstjärtar kan leva i marken trots att jorden tycks homogen och trots att hoppstjärtarna tycks utföra i stort sett samma uppgift i marken. Lina Widenfalk vid SLU upptäckte dock att marken är mer komplicerad än det verkar och att det finns småskaliga skillnader som skapar en mängd olika ekologiska nischer åt alla dessa arter.
– Det verkar som att arter kan leva ihop tack vare att de har olika egenskaper som gör att de kan utnyttja olika delar av jordprofilen. Det visar att det är viktigt att försöka utgå ifrån arterna och individerna, och inte våra egna indelningar, när vi vill förstå hur systemen fungerar, säger Lina Widenfalk. För det mänskliga ögat såg varje jordprov mycket homogent ut, men så var det alltså inte för hoppstjärtarna.
Hoppstjärten Xenylla maritima. Foto: Jan van Duinen
Det är inte bara skillnader mellan olika arter hoppstjärtar, deras utbredning skiljer sig också åt beroende på dras ålder, samt faktorer som markkemi, tillgång på mat och vilka växter som täcker marken.
– Kunskaperna i avhandlingen bidrar till att vi kan dra mer generella slutsatser om hur organismsamhällen kommer att påverkas när markanvändningen eller klimatet förändras. Mönster för hur arter breder ut sig och för vilka arter som finns på en plats är viktiga att känna till i naturvården, till exempel när man vill gynna biologisk mångfald, men de har också betydelse för hanteringen av skadeinsekter, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Dessutom ger avhandlingen ytterligare kunskap om hoppstjärtarna, som är en mycket viktig del av ekosystemet.
Källa: SLU
