Det blir allt svårare för den svenska landsbygden att behålla sina invånare och många mindre kommuner har svårt att få ekonomin att gå ihop. Så är inte fallet i Norge, enligt SVT Nyheter.
Även om flytten från landsbygd till städer stannat av och det i stort sett bor lika många på landsbygden nu som det gjorde på 1970-talet så är ett av glesbygdens stora bekymmer att många invånare utanför städerna är äldre. Det gör att de mindre kommunerna har små skatteintäkter och samtidigt stora utgifter för bland annat äldreomsorg.
I Norge är situationen en annan. Där har man valt att satsa på glesbygdskommunerna och det beror inte bara på oljepengarna, enligt Katrine Rönningen, forskningsledare vid Norska institutet för bygdeforskning. Hon menar att ekonomin skulle varit svagare utan oljepengarna, men det skulle fortfarande finnas en politik som gynnar glesbygden.
Det är framför allt två faktorer som skiljer Norge från Sverige enligt forskarna. I Norge får kommunerna behålla en stor del av intäkterna från naturtillgångar så som vattenkraft eller skogsbruk. I Sverige hamnar de här pengarna hos staten och hos bolagen istället.
Dessutom har Norge en anpassad arbetsgivaravgift som är mycket lägre i glesbygden jämfört med storstäder. Enligt Katrine Rönningen är det ett enkelt sätt att skapa fler arbetstillfällen i glesbygden.
Enligt Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) är det dock inte aktuellt att anamma den norska modellen i dagsläget.
– Vi har 130 landsbygdskommuner i Sverige, och det är bara ett fåtal av dem som har vattenkraft eller gruva. Det skulle innebära att det bara är de som får behålla intäkterna. Istället har vi ett skatteutjämningssystem. Nästa år tillför vi 10 miljarder kronor för att ytterligare stärka upp skatteutjämningssystemet som kommer svensk landsbygd till del. Det är en början, men det behövs mycket mer, säger han till SVT.
I Sverige utreds just nu frågan om glesbygden av en landsbygdkommittén som beräknas komma med ett slutbetänkande i januari.
Källa: SVT Nyheter och SVT Nyheter