Därför dras tjäderhönor till skolor och barn
Tjäderhöna som söker sig till människor. Foto: Erik Hansson
Sedan några år tillbaka besöker en tjäderhona barnen på en skola i södra Stockholm. Det är bara det senaste i en lång rad av exempel på hur tjäderhönor söker sig till barn. Vi har pratat med experter om vad beteendet beror på.
Att hitta någon som kan förklara varför tjäderhönorna söker sig till människor och så ofta väljer förskolor eller skolor är inte helt enkelt. Varken Jourhavande biolog eller Birdlife Sveriges informationsansvarige hade svar på gåtan och någon forskning tycks inte finnas. Däremot verkar många ha stött på beteendet och det finns gott om rapporter i media om det.
Tjäderhönan i södra Stockholm söker sig till folksamlingar och uppvisar parningsbeteende. Foto: Erik Hansson
Mikael Nord, fågelvän som jobbar på Naturum Getterön i Halland, berättar att han bara de senaste åren känner till fem tjäderhönor som sökt sig till skolor i Varberg kommun. Hans teori är att de helt enkelt vill bli parade och tror att barnen är tuppar.
– Det är i alla fall min personliga teori om detta. Dom är alltså inte galna som tuppar oftast blir utan dom är ofta lugna och vill nog helt enkelt bli parade men det är ju inte så lätt, berättar Mikael Nord.
Göran Rönning, ordförande i Tjäderkommittén svarar så här:
– Skogshönsen, framförallt några fåtal tjäderindivider kan uppträda egendomligt den här tiden på året, det vill säga vissa individer. Normalt är tjädern en skygg fågel. Men du har säkert hört talas om speltokiga tjädertuppar som inte räds människor, utan tvärtom dras till mänsklig aktivitet. Det kan även drabba tjäderhönor, vilket är mer ovanligt.
En som har lång erfarenhet av detta beteende är Svante Joelsson. Han har studerat tjädrar i stort sett året om i 50 år. Framför allt i hans hemtrakter i Södertörn och i Tyresta nationalpark, men även på andra håll i landet.
Svante Joelsson menar att det är hönsens hormoner som orsakar förändringen och att det, precis som Mikael Nord är inne på, helt enkelt handlar om att de vill para sig. Han berättar sedan exempel om hur samma hönor i parningstiden på våren sökt sig till idrottsplatser eller skolgårdar år efter år. En av dem återvände till en fotbollsplan i 7-8 års tid och en annan återvände till en skola i flera år tills hon blev överkörd. Han har också sett en tjäderhöna under en orienteringstävling gå runt bland 800-900 personer och uppvisa parningsbeteende.
– De söker sig till något som påminner dem om tupparnas spel. Det kan vara barn på en skola som gapar och skriker eller ett sportevenemang. Det är ett naturligt beteende och just de här individerna söker sig till människor istället för tuppar, berättar Svante Joelsson.
Det hjälper alltså inte att flytta ut dem i skogen för att de ska hitta en tupp i sin naturliga miljö?
– Nej det hjälper inte att flytta dem. Jag har flera gånger varit med om att de då till slut hittar tillbaka till samma skola eller idrottsplats eller så hittar de en ny skola att besöka. Det är något jag märkt genom åren. Det är samma sak med spelgalna tuppar. De återvänder också ofta till samma platser.
Tjäderhönan flyttades ut i skogen av viltvårdare efter att ha väckt uppståndelse vid tunnelbanestationen (se bild här ovan), men var dagen efter tillbaka bland människor igen. Tjädrarnas spelperiod och parningstid kan pågå till en bit in i maj. Fram till dess är risken stor att hönan fortsätter leta efter folksamlingar som påminner om tjädertupparnas spel.
Läs mer:
• Fler artiklar om tjädrar.
• En natt i ett tjädergömsle.
• Företag att anlita för att sitta i tjädergömsle.
