Dimmig regnskog i Borneo. Foto: Lisa Sihlberg
I fjol härjade stora skogsbränder i Indonesien och brände ner miljontals hektar regnskogar. De berodde delvis på en utbredd torka, men också på att det startades eldar för att skapa ytor för palmoljeplanteringar. Nu brinner det igen och undantagstillstånd har redan utannonserats i en provins i landet, enligt BBC. Dessutom ser mars och april ut att bli väldigt torra månader i landet.
Förutom att människor, djur och natur dog i fjolårets bränder släpptes det ut ungefär 1,7 miljarder ton koldioxid (ungefär 5% av världens sammanlagda utsläpp) och värdet av det som gick upp i rök räknas till över 100 miljarder kronor. Bränderna har pågått årligen i över 20 år, men de har blivit värre och värre.
LÄS MER: • Palmoljeföretag fortsätter stödja regnskogsskövlingen.
Den indonesiska staten, som äger stora delar av skogarna, lovade att göra mer för att stoppa bränderna i år, men det brinner redan utom kontroll och landet har i dagsläget världens högsta skogsavverkningstakt. De uppger nu att det kan ta tre år innan förändringar får effekt.
Det är olagligt att avverka mer än två hektar per år men stora bolag har anklagats för att betala enskilda bönder ska bränna mark åt dem. Det händer att dessa bränder sprider sig och blir okontrollerade, så som var fallet 2015 och som nu tycks ha skett igen.
LÄS MER: • Över 50 företag straffas för sin inblandning i skogsbränderna.
Korruptionen är också utbredd i skogsbranschen vilket ytterligare försvårar arbetet med att stoppa skövlingen. Dessutom har det varit dålig kontroll från både myndigheter och företag de senaste tolv åren och ingen tar på sig ansvaret för att inget görs åt problemen.
Insatser för att återplantera skogen har inletts av myndigheter och företag och indonesiens styre har hård press på sig att göra något åt situationen, men det är ett komplext provlem. Det tar exempelvis tid att ändra sättet hur folk brukar jorden. Att ändra på invanda metoder görs inte i en handvändning och det krävs stora insatser från nationella och lokala myndigheter för att se till att regler följs. Indonesien har dessutom dålig kunskap om hur man bekämpar skogsbränder, framför allt på lokal nivå. Det medför att insatser för att stoppa bränderna när de precis startat, och är som lättast att släcka, är ineffektiva. När bränderna spritt sig är de betydligt svårare att släcka.
LÄS MER: • Greenpeace om hur man ska resonera kring palmolja.
Ett mer grundläggande problem är fattigdomen i området, enligt skogsmyndigheten Centre for International Forestry Resarchs chef Peter Holmgren.
– Målet är att bekämpa fattigdomen genom ekonomisk och grön tillväxt. Även tillgången till mat är ett viktigt problem att lösa. Om det här enbart ses som ett klimatproblem – vilket är vad de flesta får höra – så missar man målet, säger han till BBC.
Källa: BBC
