Stor daggmask (Lumbricus terrestris).
Vi är vana vid att se daggmaskar som något positivt för naturen och våra trädgårdar. De är effektiva på att omvandla löv till jord och är viktiga nedbrytare. Allt fler studier visar dock att de kan bli ett problem för både den biologiska mångfalden i nordliga skogar och för klimatet.
Nordamerika hade i stort sett inga daggmaskar innan européerna anlände till kontinenten och tog med sig flera arter. Idag har det även kommit in daggmaskar från Asien och det beräknas finnas ett 30-tal invasiva daggmasksarter i Kanada.
Daggmaskarna snabbar på den tidigare långsamma nedbrytningen
Ekosystemen och de inhemska arterna i Kanada är vana vid en långsam nedbrytning av löv och annat organiskt material, men i takt med att daggmaskarna sprider sig allt mer i landet, bland annat den vanliga europeiska arten stor daggmask, så förändras jorden. Förutom allt snabbare nedbrytning förändras också pH-värdet, hur vatten rör sig och näringsvärdena i jorden. Detta påverkar i sin tur växterna och andra djur i omgivningen, inte minst eftersom nordamerikanska arter inte är vana vid dessa förhållanden.
– Det är nu väl etablerat att europeiska daggmaskar förändrar nordliga skogar i Nordamerika med dramatiska ekologiska konsekvenser, skriver forskare bakom en studie från 2018.
Färre inhemska arter i skogar med daggmaskar
Erin Cameron, miljöforskare vid St. Mary’s universitet i Halifax, har studerat invasiva daggmarkar. Hon berättar för CBC att de minskar antalet jordlevande ryggradslösa djurarter i Kanadas skogar med upp till 50 procent.
En annan studie visade att det i skogar med daggmaskar fanns färre individer av flera inhemska trädarter som rödlönn, amerikansk strimlönn, amerikansk bok (Fagus grandifolia) och två barrträdsarter. Däremot gynnade daggmaskarna trädet ask och flera gräsarter.
Släpp inte ut daggmaskar i fjällen
Det är inte bara i Nordamerika som daggmaskar förändrar ekosystem. Studier från de nordiska fjällen visar att det även sker här och de sprids från jordbruk, trädgårdar och fritidsfiskare.
– När daggmaskar sprider sig till skogar som varit maskfria i tusentals år påverkas hela ekosystem. Förutom att jordens struktur förändras, drar maskar ner markens översta lager av döda växtdelar – humuslagret. Då försvinner ett viktigt skydd mot kyla och fröätande djur som en del fjällväxter är beroende av för att överleva, sa Jonatan Klaminder, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, i ett pressmeddelande från Umeå universitet 2020.
Även om maskarnas påverkan på de svenska fjällen inte är helt klarlagt så anses de “i stort sett omöjliga att bli av med” där de etablerat sig.
– Vi befarar att daggmaskars förmåga att skynda på nedbrytningen kan påverka markers kolutsläpp lika mycket som framtida klimatförändringar i de områden de etablerar sig i. Med försiktighetsprincipen i ryggen skulle jag vilja uppmana alla fiskare att – åtminstone tills vidare – sluta släppa ut överblivna daggmaskar i fjällnaturen, något som jag själv gjort under många år, säger Jonatan Klaminder.
Leder även till ökade utsläpp
CBC rapporterar även att daggmaskar får en allt större påverkan på norra jordklotets boreala skogar (barrskogar) i takt med att klimatet blir varmare. I dagsläget finns det daggmaskar i ungefär 10 procent av världens boreala skogar. Till år 2050 beräknar jordforskaren Justine Lejoly vid University of Alberta i Edmonton att de flesta boreala skogar kommer ha daggmaskar. Förutom att påverka marken i skogarna kommer det också försämra deras förmåga att lagra kol med mellan 50 och 94 procent enligt Justine Lejolys forskning. Den fulla effekten av försämrad kollagring uppstår förvisso inte förrän efter 125 år men den största minskningen inträffar 35-40 år efter daggmaskarnas entré.
Källor: CBC, Umeå universitet, EurekaAlerts och Springer Nature
